Lingonglögg

Tack Ann-Cathrin för att du hade sparat mitt recept på lingonglögg. Nu skriver jag det här så får vi se om jag kan ha det kvar ett tag:
5 liter lingon och 5 liter vatten samt
2 påsar hel kanel, 2 påsar hel kardemumma och 2 påsar hela nejlikor kokas i 15 minuter.
Silas.
Tillsätt ca 1-1,5 kg socker. Enligt receptet 2 kg men det blir för sött enligt vår smak. Vi brukar ta ca 1.5 kg.
Kan spetsas med vodka om man så önksar. Ta då ca 1 del vodka och 4 delar lingonglögg.

Efterlysning!

Jag hittar inte receptet på lingonglögg. Vi bytte dator i somras och jag är säker på att det receptet ligger kvar där.

I väntan på bättre tider

Kolsvart ute. Regnet öser ner.
Vad kan då vara bättre än att mina tre barnbarn är på väg hit. Men tänk vad långt det är mellan Huddinge och Svärdsjö. Jag väntar och längtar................

Flyttat fokus

Nu har jag växlat över till Aukland airport. Vilken tur att man kan ha koll på saker och ting på nätet. Det är nog bekvämare att sitta här än det är att sitta i flygplan under två dygn. Men inget ont som inte har något gott med sig. Jag hoppas att Ethel och Sten kan njuta av bättre väder när de kommer fram.

Hong Kong Airport

Jag håller koll på flygtrafiken på Hong Kong airport just nu. Om jag inte tänker fel så bör informationen innebära att Ethel och Sten just nu befinner sig där, sträcker på kropparna och laddar inför fortsättningen till Aukland, Nya Zeeland. De åker med flygbolaget Cathay Pacific, som enligt dem var super under förra årets resa och som fått fina omdömen. Om vi vinner onödigt mycket pengar åker vi och hälsar på dem. De blir borta till den 16 april. Skulle också gärna dra iväg från detta gråtunga väder.

Summerar veckan

150 019 steg på stegräknaren. Det ger ca 11,2 mil. Bättre än väntat. Mot våren i Paris. Behöver få upp flåset lite inför sportlovsveckan med barnbarnen, så det är bara att jobba vidare. Nu är jag trött och tänker slappa i soffan.

MÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅL!

Jag har gått i mål på min resa från Haparanda till Smygehuk. Mitt i allt har jag inte gett mig tid att notera mina steg de senaste veckorna på livslunken men nu när jag gjorde det visade det sig att jag kom fram vid Allhelgonahelgen! Tjohooo! Inte illa vandrat. 245 mil har jag gått sedan den 2 april. Det har varit lite dåligt med farten de senaste veckorna på grund av olika saker. Men nu tar jag tag i det hela igen, höjer ribban något och satsar på att möta våren i Paris! Vad sägs om det. Jag startar i Stockholm och räknar med att göra dessa 206 mil enligt livslunken före 2 april. Så nu får ni heja på mig ner över Europa i stället. Till våren tar jag en ny repa från Haparanda och hoppas att jag då gör sträckan lite snabbare. Den enda jag kan tävla mot är mig själv så det kan vara klokt att gå samma sträcka igen.
Jag har gått runt sjön nu igen (1,2 mil) och faktiskt gjorde jag lite små hoppsasteg, småjoggade bitvis. Jag ger mig inte i första taget. Jag har haft som ambition att gå 10000 steg per dag. Nu höjer jag målsättningen. "Mot Paris" och våren!

Trött! Mycket trött!

Som vanligt går luften ur mig efter besöken på onkologen. Men det verkar vara lugnt denna gång. Ett feltaget prov som måste tas om och en förändring på näsan som hudläkaren måste titta på....... Men det får duga med 80 % OK för dagen. Jag njuter av det så länge. En dag i taget. Något mera går inte att klara. Och jag har tagit mig igenom denna dagen utan större katastrofer.

Laddar andligen

Återbesök onkologen idag. Alltid lika jobbigt. Ungefär som bilbesiktning. Ska jag "gå igenom"eller åker jag in på någon ny utredning? Jag vet att det tar så mycket energi ifrån mig trots att det inte märks speciellt mycket. Men det är bara att gilla läget. Jag är ju faktiskt evigt tacksam för dessa regelbundna kontroller fastän jag helst skulle vilja vara utan dem.

Svårt att varva ner

Häftiga operaföreställningar gör det svårt att varva ner. Så här sitter jag medan Anders sover skönhetssömn. Vi kommer kanske att vara i obalans i morgon?.......
"Yngre man svårt skadad i trafikolycka i Svärdsjö" läser jag på nätbilagan av Aftonbladet. Förvånar mig inte av många orsaker. Luftfuktigheten ute var ca 300% så det var inte lätt att se omgivningen vid bilkörningen från stan. Jag, som är äldre, anpassade farten efter sikten, men en yngre man kanske var ointresserad av det. Hur om helst: ljuset försvinner i detta blöta mörker men ljuset från mötande bilar slås sönder i tusendelar och blir otroligt bländande. Dessutom försämras mörkerseende med åldern, har jag kunnat konstatera. Så egentligen borde jag hålla mig hemma sådana här mörka novemberkvällar. Speciellt när det är lördag och många yngre Rambos är ute och kör. Men jag kunde inte hålla mig borta från Metropolitans föreställning så det var bara att lägga sig i "långsam körning hemåt i mörker och fuktighet" och vara tacksam över att komma helskinnad hem.

Berörd till tårar

Har "avnjutit" ytterligare en opera från Metropolitan, Turandot. Vilken upplevelse. Igen!
Nu verkar det som om mun-mot-mun-metoden har givit resultat:
nästan fullsatt i Falun, 42 000 biljetter sålda i Sverige och föreställningen går ut i 42 länder (tror jag).
En mäktig föreställning. Tenoren Marcello Giordani hörde jag också i Madama Butterfly, sopranen Maria Guleghina var ny för mig men vilken röst.
Och ändå: den som berörde mig mest var Marina Poplavskaya. Hennes röst i gestaltningen av slavflickan Liù berörde mig på ett så djupt plan att mina tårar började rinna! Hon gjorde sin andra roll på Metropolitan men jag hoppas jag får höra henne i flera.

Vänner av Livet!

Tänk vilken lycka att man kan dela livet med andra. Tittade jsut in på Rakels blogg och upptäckte udnerbara bilder från förra årets Thailandsresa. Har också kollat in på Åsas blogg och blivit påmind om lingonglöggen som vi hade med på resan. Har också njutit av Malées fina bilder på blommor.
Tack till alla er som mitt liv berikas av.