-22,5

Igår snöade det en hel del. Idag vaknar jag till minus 22,5 grader. Det blir pussel och spel idag med barnbarnen.

Hemma igen

Efter en trevlig julhelg i Huddinge är jag hemma igen. Son och tre barnbarn har följt med hem så nu har jag trevligt sällskap under ett par dagar här också.

I packningstagen

"Thailandsväskan" har kommit fram. Tyvärr ska jag inte dit men det blir toppen också att fira jul i Huddinge med barn och barnbarn. Men jag hatar att packa. Det är så svårt att veta vad jag behöver under x antal dagar.Jag tar alltid för mycket med mig. Nu ska jag dels packa för att vara något så när hyfsad i klädsel på julafton, dels kunna åka pulka med barnbarnen, del kunna gå en promenad osv. Det lär ju inte behövas några sommarkläder denna gång för det är vinterväder både här och i Huddinge.
Jag tror att jag går och lägger mig och gör en idiotsatsning i morgon bitti i stället. Jag fungerar alltid bättre klockan fyra på morgonen än klockan nio på kvällen. Sorgligt men sant.

Nu firar jag!

Vintersolståndet! Det blir inte mörkare än så här. Tack och lov. Jag har tänt en marschall ute och lyktor inne. Häng gärna med på festen, var du än är.

Tacka vet jag dans

Igår kväll spårade jag ur igen! Höll tummarna för The Playtones men har inte under hela dansbandskampen klarat sångerskan i Titanix. Så jag spräckte min budget genom att ringa och rösta. Men vad gör det när livsglädjen vann!!!
http://www.youtube.com/watch?v=VT-QC-jAdLE
Sväng med den som vill och kan!

Myggfritt

Vad är livet i Thailand mot vintern i Dalarna? Här är det i alla fall myggfritt. De tre senaste åren har jag och Anders åkt till Thailand dessa dagar. Just nu har vi inte möjlighet till det och då får jag i stället njuta av att det är myggfritt här. Termometern visar just nu minus 23,2 grader men igår kväll var det minus 27,9 en liten stund. Jag gör ett besök hos Pappa över helgen. För att få upp energin i kroppen planerar jag att titta på damernas skidskytte. Sedan är jag nog laddad för att ta mig ut och se om jag får fart på bilen. Ingen strandpromenad i baddräkt i dag utan det blir Michelinvarianten i stället.

Se! Det snöar!

Allt har blivit så underbart vackert nu. När jag ändå måste stå ut med detta årsskifte i Sverige så kan jag ju lika gärna njuta av det.
Nu ska jag ge mig ut i snösvängen för fjärde gången idag. Mjuk, luftig snö. Underbart.

Ha det så skönt, Rakel

Önskar Rakel, Stig och Marianne en god tur till Thailand. Ser fram emot rapporter.

Lingonglögg

Tack Ann-Cathrin för att du hade sparat mitt recept på lingonglögg. Nu skriver jag det här så får vi se om jag kan ha det kvar ett tag:
5 liter lingon och 5 liter vatten samt
2 påsar hel kanel, 2 påsar hel kardemumma och 2 påsar hela nejlikor kokas i 15 minuter.
Silas.
Tillsätt ca 1-1,5 kg socker. Enligt receptet 2 kg men det blir för sött enligt vår smak. Vi brukar ta ca 1.5 kg.
Kan spetsas med vodka om man så önksar. Ta då ca 1 del vodka och 4 delar lingonglögg.

Efterlysning!

Jag hittar inte receptet på lingonglögg. Vi bytte dator i somras och jag är säker på att det receptet ligger kvar där.

I väntan på bättre tider

Kolsvart ute. Regnet öser ner.
Vad kan då vara bättre än att mina tre barnbarn är på väg hit. Men tänk vad långt det är mellan Huddinge och Svärdsjö. Jag väntar och längtar................

Flyttat fokus

Nu har jag växlat över till Aukland airport. Vilken tur att man kan ha koll på saker och ting på nätet. Det är nog bekvämare att sitta här än det är att sitta i flygplan under två dygn. Men inget ont som inte har något gott med sig. Jag hoppas att Ethel och Sten kan njuta av bättre väder när de kommer fram.

Hong Kong Airport

Jag håller koll på flygtrafiken på Hong Kong airport just nu. Om jag inte tänker fel så bör informationen innebära att Ethel och Sten just nu befinner sig där, sträcker på kropparna och laddar inför fortsättningen till Aukland, Nya Zeeland. De åker med flygbolaget Cathay Pacific, som enligt dem var super under förra årets resa och som fått fina omdömen. Om vi vinner onödigt mycket pengar åker vi och hälsar på dem. De blir borta till den 16 april. Skulle också gärna dra iväg från detta gråtunga väder.

Summerar veckan

150 019 steg på stegräknaren. Det ger ca 11,2 mil. Bättre än väntat. Mot våren i Paris. Behöver få upp flåset lite inför sportlovsveckan med barnbarnen, så det är bara att jobba vidare. Nu är jag trött och tänker slappa i soffan.

MÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅL!

Jag har gått i mål på min resa från Haparanda till Smygehuk. Mitt i allt har jag inte gett mig tid att notera mina steg de senaste veckorna på livslunken men nu när jag gjorde det visade det sig att jag kom fram vid Allhelgonahelgen! Tjohooo! Inte illa vandrat. 245 mil har jag gått sedan den 2 april. Det har varit lite dåligt med farten de senaste veckorna på grund av olika saker. Men nu tar jag tag i det hela igen, höjer ribban något och satsar på att möta våren i Paris! Vad sägs om det. Jag startar i Stockholm och räknar med att göra dessa 206 mil enligt livslunken före 2 april. Så nu får ni heja på mig ner över Europa i stället. Till våren tar jag en ny repa från Haparanda och hoppas att jag då gör sträckan lite snabbare. Den enda jag kan tävla mot är mig själv så det kan vara klokt att gå samma sträcka igen.
Jag har gått runt sjön nu igen (1,2 mil) och faktiskt gjorde jag lite små hoppsasteg, småjoggade bitvis. Jag ger mig inte i första taget. Jag har haft som ambition att gå 10000 steg per dag. Nu höjer jag målsättningen. "Mot Paris" och våren!

Trött! Mycket trött!

Som vanligt går luften ur mig efter besöken på onkologen. Men det verkar vara lugnt denna gång. Ett feltaget prov som måste tas om och en förändring på näsan som hudläkaren måste titta på....... Men det får duga med 80 % OK för dagen. Jag njuter av det så länge. En dag i taget. Något mera går inte att klara. Och jag har tagit mig igenom denna dagen utan större katastrofer.

Laddar andligen

Återbesök onkologen idag. Alltid lika jobbigt. Ungefär som bilbesiktning. Ska jag "gå igenom"eller åker jag in på någon ny utredning? Jag vet att det tar så mycket energi ifrån mig trots att det inte märks speciellt mycket. Men det är bara att gilla läget. Jag är ju faktiskt evigt tacksam för dessa regelbundna kontroller fastän jag helst skulle vilja vara utan dem.

Svårt att varva ner

Häftiga operaföreställningar gör det svårt att varva ner. Så här sitter jag medan Anders sover skönhetssömn. Vi kommer kanske att vara i obalans i morgon?.......
"Yngre man svårt skadad i trafikolycka i Svärdsjö" läser jag på nätbilagan av Aftonbladet. Förvånar mig inte av många orsaker. Luftfuktigheten ute var ca 300% så det var inte lätt att se omgivningen vid bilkörningen från stan. Jag, som är äldre, anpassade farten efter sikten, men en yngre man kanske var ointresserad av det. Hur om helst: ljuset försvinner i detta blöta mörker men ljuset från mötande bilar slås sönder i tusendelar och blir otroligt bländande. Dessutom försämras mörkerseende med åldern, har jag kunnat konstatera. Så egentligen borde jag hålla mig hemma sådana här mörka novemberkvällar. Speciellt när det är lördag och många yngre Rambos är ute och kör. Men jag kunde inte hålla mig borta från Metropolitans föreställning så det var bara att lägga sig i "långsam körning hemåt i mörker och fuktighet" och vara tacksam över att komma helskinnad hem.

Berörd till tårar

Har "avnjutit" ytterligare en opera från Metropolitan, Turandot. Vilken upplevelse. Igen!
Nu verkar det som om mun-mot-mun-metoden har givit resultat:
nästan fullsatt i Falun, 42 000 biljetter sålda i Sverige och föreställningen går ut i 42 länder (tror jag).
En mäktig föreställning. Tenoren Marcello Giordani hörde jag också i Madama Butterfly, sopranen Maria Guleghina var ny för mig men vilken röst.
Och ändå: den som berörde mig mest var Marina Poplavskaya. Hennes röst i gestaltningen av slavflickan Liù berörde mig på ett så djupt plan att mina tårar började rinna! Hon gjorde sin andra roll på Metropolitan men jag hoppas jag får höra henne i flera.

Vänner av Livet!

Tänk vilken lycka att man kan dela livet med andra. Tittade jsut in på Rakels blogg och upptäckte udnerbara bilder från förra årets Thailandsresa. Har också kollat in på Åsas blogg och blivit påmind om lingonglöggen som vi hade med på resan. Har också njutit av Malées fina bilder på blommor.
Tack till alla er som mitt liv berikas av.

Smygtittar lite! Bara lite!

Vem kan hålla sig helt och hållet borta från datorn? Jag kan väl få smygtitta lite?
Läget är lugnt.

Vägskäl i livet

Ibland upptäcker man att man kommit till ett vägskäl i livet, som kom snabbare än man trott! En olyckshändelse (ett slag mot tinningen av ett solskydd i bilen, hur dumt som helst, men ändå) kan bli början till något knepigt men också något positivt. Få se hur det blir. Ordinerad vila. Förbud på dator och TV. Så det är lika bra att sluta här.

Blöt filt

Mörkret lägger sig som en blöt filt över mig. Sakta men säkert, precis som vanligt, går jag ner mig när mörkret kommer. Jag använder min ljuslampa, jag tar D-vitaminer och tack vare det har jag i alla fall styrfart. Jag längtar efter en storvinst, som kan ta mig och familjen till ljuset.
Jag håller sjukvården sysselsatt. I går hade jag anledning att sitta fyra timmar i ett väntrum och vänta på jourläkare på ögonmottagningen. Nyttigt "studiebesök" för mig, som arbetar med personer med synskador. Turligt nog såg allt ganska OK ut.
Snart fredagkväll!!! Vår slappkväll! Anders "sviker mig" dock. Är bjuden på hockey i Leksand. Jag ska njuta av någon film. Skulle gärna också gå till "Smultronstället" och se filmen "Flickan" på söndag. Få se om jag hinner och orkar.
I morgon blir det opera igen! Aida. Underbart.

Jag har tappat stinget lite också på promenadvägen från Haparanda till Smygehuk så det går inte så snabbt framåt. Men jag har i alla fall kommit till Malmö, så nu är det inte lång bit kvar. Tänker anmäla mig till ytterligare en tur, för jag behöver denna morot. Speciellt när energin blir så pass låg som den blir för mig från september och fram emot januari, februari. Aldrig i min vildaste fantasi tidigare hade jag kunna tro att jag skulle kunna promenera från Haparanda till Smygehuk. Men jag har också insett att jag behöver göra någon extra promenad förutom de vanliga stegen i vardagen för att komma upp i 10 000 stegpå en dag.

Älgen i frysen

Nu är huvudjakten över för detta år. Det blev lite mindre kött än vanligt: 12 kg "kött" och 14 kg färs. Men det blir nog ganska lagom. Vi får väl äta lite annat också. Eventuellt blir det helgjakt för Anders om två veckor. Det hänger på väder och ork.
Minus 6,9 grader. Bara jag som är vaken än. 8 sovande släktingar i huset. Vi ska hämta en tall i skogen och sätta vid Pappas fågelstuga, packa bilarna, städa upp efter en veckas "lägervistelse" och sedan dra hemåt. Jag hann städa hjälpligt hemma innan jag åkte upp. När vi har packat ur bilen kommer det att se ut som ett slagfält igen med högar av tvätt, jaktkläder mm. Det verkar aldrig ta slut. Undrar om jag under hösten kommer till ett läge där vår lägenhet känns som en plats som ger mig energi och inte bara ett utrymme som suger energi? Jag hoppas på det.

Kallt!

I morse var det minus nio o en halv grad. Just nu är det minus fyra komma två grader. Dagen har varit rätt strålande. Jag har haft ledigt från älgpassen idag och det blir så också i morgon bitti. Anders ska gå en lång bit över blötmyrar. Det är bra om han klarar det. Jag har ingen lust att försöka. Kvoteringen är obegriplig i år så det lär inte bli så mycket kött. Men: so what. Vi överlever nog.

Mot älgskogen

Snart tar jag ett par dagars ledighet och drar till skogen. Om det inte blir busväder gör jag sällskap med Anders på några pass.

Ny värld

I natt (ja, ni läste rätt: jag var uppe sent i natt) upptäckte jag en ny värld: youtube. Jag har varit in där tidigare men inte förstått att jag kan söka där. Jag var på opera i går kväll: Tosca. Utsändning digitalt från Metropolitan. Som vanligt när jag kom hem efter denna upplevelse hade jag behov av att varva ner och gick in på www.youtube.com och insåg att jag kan söka där efter favoriter. Jag blev uppe en lång stund. Fortsatte i morse. Såg repris från gårdagens förställning med Karita Mattila och Marcelo Álvarez i Tosca, såg Anna Netrebco och Ronaldo Villazón, såg Patricia Racette i Madama Butterfly. Förvillade mig sedan över till Mark Knopfler innan jag insåg att här måste det bli stopp just nu annars blir jag sittande. Tänk vad datorn kan bidra med bara man har förstånd att hitta på det.
I kväll har jag också hittat på Ivo (gift med systerdotter i Schweiz) så där finns mycket att hämta.

Mörka tider

Hur överleva tills det blir vårsol igen? Utan resa till Phuket???? Det blir nog till att gå i idé.

Goda besked

Brev med "förändringen jag tog bort är helt godartad" uppskattas!!!! Tack för det. Nu kan jag leva lugnt. Åtminstone i kväll.

Magnetiska mål

Renata Chlumska pratar om "magnetiska mål". Jag har sett på TV2 ett halvtimmesprogram, som varmt kan rekommenderas om man vill bli inspirerad av värdet i att ha ett magnetiskt mål. "Nio mil i blindo". Går i repris idag kl 11.35 samt på lördag 26/9, ungefär samma tid på dagen. Titta!

Britas lingonchutney

Min älskade kusin Kerstin på västkusten bjöd på körsbärschutney när vi var på besök i augusti, som passade otroligt bra ihop med västerbottenost och även blåmögelost.
Jag har gått och grunnat på en lingonchutney sedan dess utifrån lingonglöggreceptet och testat ett hopkok i kväll. Det blev inte alls så tokigt. Kan funka som marmelad till ostkex, för den som tål att äta detta.

Jag tror att man ska lägga kryddorna i en stor tesil vid kokningen så att man slipper tugga på dem.

Min Lingonchutney idag.: (den kommer kanske att modifieras)
500 g lingon
2 dl strösocker
2 dl rödvin
4 msk rödvinsvinäger
6 kryddnejlikor
0,75 tsk hela kardemummakärnor
1 kanelstång
ca 2 msk maizena majsstärkelse

Blanda strösocker, vin, vinäger, kryddor i en kastrull. Rör om och låt blandingen koka i 5 min. Tillsätt bären och koka ytterligare 5-8 min. Red av med majsstärkelsen. Låt svlana.
Passar bra som marmelad till ost. Jag tror också att det kan passa till viltkött.
Varför inte testa. Det går säkert att förfina receptet.

Balans

Vi människor har behov av balans. Anders har inte det nu, Efter en lång period med dåligt med jobb har han nu tre. Ett på dagarna, ett på kvällarna och ett på helgerna. Jag hoppas att vågskålen snart lägger sig i jämnvikt.

Boakd biljett

Nu är det snart dags! För den månatliga resan till mina barnbarn. När det har gått några veckaor blir jag nästan sjuk av längtan. På torsdag är det dags. Då tar jag tåget till Huddinge och hoppas på att Farfar kommer ner så att vi kan göra sällskap hem. Minstingen Oliver fyller sanrt två år. Det måste firas.

Sömnproblem

Jag borde inte. Men ändå!!!! Jag blir påverkad av mordutredningen i Falun. Vaknar på natten och ligger och tänker på både den som är borta, den som har gjort det och den som eventuellt är misstänkt utan att vara skyldig.
Jag önskar att människor kunde lösa sina problem på lite annat sätt än att slå ihjäl varandra.
Jag har rekommenderat Anders att inte slå ihjäl mig om han tröttnar på mig för hans liv kommer i så fall att hängas ut i pressen, vändas och vridas på till oigenkännelighet.

Vägen hem

En av mina favoritfilmer går på TV 1 kl 1.45 i natt. "Vägen hem". Hur kan man visa något så bra mitt i natten, när bara ett fåtal personer kan titta???? Turligt nog har jag den på dvd hemma så jag kan titta på den när jag vill.
I morgon kväll kommer "Dirty dancing". Den har jag också hemma. Tur för mig, som gillar att titta på film, att jag har många som jag kan se på när jag vill. Sent på kvällarna och på nätterna sover jag.

På banan igen

Tack kirurgläkaren, för ditt proffsiga arbete. Jag mår bättre idag än jag kunnat fantisera om. Så jag har varit på jobbet från lunch och resten av dagen. Om detta fortsätter behöver jag inte bekymra mig för annat än svaret på provet. Men alla läkare säger att det ser ut som en ofarlig knöl. Jag har haft svårt att tro dem men bestämmer mig för att tro mera på dem än på mina farhågor.

En utmaning för läkarkåren

Efter att ha vänt och vridit på knölens borttagande eller inte kallade kirurgläkaren in en bröstläkare, som var bestämd: knölen i armen skulle bort. Så nu är jag en knöl fattigare och har några dagars väntan framför mig innan jag får svar. Många lagrade spänningar i kroppen som släpper (jag "hittade" den för drygt ett år sedan) . Dessutom väcks många minnen i kropp och själ när jag ligger och tittar i taket på ett operationsbord. Så jag låter kurator Brita få ta det lugnt resten av denna vecka och tar hand om lilla Brita och det som behöver få tid och plats.

Patrick Swayze

Filmen "Dirty dancing" kom 1987. Jag vet inte hur många gånger jag har sett den och njutit av musiken. I kväll har jag tittat på den ytterligare en gång, som en hyllning till Patric Swayze, som dog i natt. Vila i frid, du Vän av Livet, som har kämpat så länge mot cancersjukdom.
Tänk på mig i morgon när jag ska till kirurgen för eventuell operation. En knöl i armen som bedöms som ofarlig men som sitter som en liten varböld i min hjärna.

Lingon

Plockat lingon en stund på förmiddagen. Drygt 15 liter rensade. Det blir bra att få ge bort en del till Pappa, resten till Anders blodpudding och till julglöggen.

Fuktig sommar

Det är helt otroligt!!! Inte bara blommorna ruttnar bort ute. Till och med dynorna till stolarna på uteplatsen, under tak, börjar få mögelprickar på sig. Snacka om hög luftfuktighet. Nu längtar jag efter torrare luft.

Dopklänning från 1895

Jag har varit på dop idag. Oscar (min lillasysters första barnbarn) har döpts. Iklädd doplänningen som syddes till min mormors dop 1895!! Det känns stort att få se den använd igen. Oscar (se bloggen till höger: Svanmärkt) är nummer 24 som döpts i den dopklänningen. Han är nästan sex månader och var helt med på noterna. Helt tyst och väldigt nyfiken på vad som pågick runt omkring honom. Tack för att jag fick vara en del av det idag.

42 tranor

Med sorg i hjärtat räknade jag till 42 tranor i två plogar tätt inpå varandra. Nu ger de sig iväg!!! Det skulle också jag vilja göra. Mörkret lägger sig som en blöt filt över mig. Tur att jag har min ljuslampa. Annars skulle jag gå under. Inte heller kan jag se fram emot en resa till Thailand över jul/nyår som jag gjort de senaste tre åren. Men Anders är på G med ett nytt arbete så jag håller tummarna. Om jag längtar efter att få åka iväg så gör han det i kubik. Han förstår inte hur han ska kunna stå ut i Sverige under en hel vinter. Men det blev ingen vinst på travet denna gång heller så för tillfället blir det inte möjlighet att boka en flygbiljett till vårt älskade andra hemland. Men Britt-Marie: (Malée): vi kommer ner till er så fort vi har råd- Bara så du vet. Om inte du har plats så vet jag att du hjälper oss att hitta nåt annat när det blir möjligt.

Historien om Nasa

Just nu är jag ganska engagerad i rymdäventyr. Jag har sett två program av fyra i serien "Historien om Nasa". (Del två gick igår med repris i kunskapskanalen 4/9 och 6/9). Verkligen intressanta. Jag har också varit ute tre mornar tidigt för att söka efter Discovery på himlavalvet. Men det har varit genommulet, så det har inte gått. Tyvärr. Jag hade gärna vinkat åt Fuglesang.

Snart framme i Jönköping

På min promenad är jag strax utanför Jönköping. Jag har åkt bil till jobbet ett par veckor och det ställer till det för mig. Det blir inte alls lika många steg då. Men jag har fått bra koll på vad jag behöver göra för att hålla ångan uppe. Jag behöver gå en promenad varje dag för att komma upp i 10 000 steg. Jag startade den 2 april i Haparanda så jag tycker ändå att det har gått rätt bra för mig.

Flyttat ihop igen

Anders och jag har flyttat ihop igen! Få se hur länge det varar. Jag har sovit i vardagsrummet och Anders på kontoret stor del av sommaren tack vare att vi har haft barn och barnbarn på besök med jämna mellanrum och det är mera praktiskt att kunna stänga dörren om dem under mina tidiga morgonpass. Men i går bestämde vi oss för att det var dags att återta vårt sovrum. Få se hur länge det håller.

Hamstertider

Blåbär, makrill, kantareller och lingon.... Bråda tider för en hamster. Egentligen har jag inte tid att arbeta. Det är lite tidigt att plocka lingon till julens glögg men det börjar gå bra att plocka till sylt. Vi behöver inte mycket men jag vill plocka också till Pappa.
Pustar ut efter en trevlig helg hos kusin Kerstin i Grebbestad. Därifrån fick vi, förutom makrill och kantareller, krikon med oss hem. Anders hoppas på likör av den till jul.

Nomadliv

Den här sommaren har jag varit ute på tur mest hela tiden. Inte mycket hemma i bostaden i Svärdsjö. Just nu befinner jag mig i Malung och åker tillsammans med Anders och Pappa till Grebbestad på besök hos kusin. Om väder och vind tillåter sitter jag på deras båt frampå eftermiddagen och drar upp fin makrill.
På min vandring från Haparanda till Smygehuk med Livslunken har jag nu passerat Ödeshög och är på väg mot Jönköping. Jag har inte gått så väldigt långa sträckor under de sammanlagt tre veckorna som jag varit tillsammans med barnbarnen under sommaren och inte heller har jag hoppat av bussen och gått en halvmil till jobbet. Men promenad varje dag gör att jag har tagit mig så här långt sedan jag startade den 2 april. (Tillsammans med min väninna Jill plockade jag också 30 l blåbär för 1,5 veckor sedan och det var som ett pass på Friskis och Svettis. Nu väntar lingonen på mig). Så sedan min förra rapportering har jag hunnit hälsa på Bitten i Näsviken, Åsa i Bollnäs, Birgitta i Gävle, min son med familj i Huddinge. Nu befinner jag mig lagom vid Mariadöttrarna på Heliga Hjärtas kloster vid Omberg, där jag njöt av retreat och pilgrimsvandring i maj. Jag lovar rapportera när jag kommer fram till Smygehuk.

Fullmånen

Två kvällar har jag njutit av månen från min uteplats hemma. Nu åker jag till Nysjön och hoppas på en klar fin kväll. Då ska jag njuta av att titta på månen över sjön och skickar samtidigt en hälsning till er alla att: månen är den samma var du än är! Så vi håller kontakt med varandra även genom att titta på den också.

Skönt att jobba......

Intensiv "semester" förra veckan tillsammans med mina barnbarn. Så det blev lite lugnare att jobba denna vecka. Men på söndag styr jag kosan mot Huddinge för ytterligare en vecka tillsammans med mina godingar. Sedan blir det tre dagars arbete och sedan får jag ett par dagar med en underbar väninna från Göteborg. Livet böljar fram och tillbaka denna sommar.
Med fyra veckor i Thailand både den senaste vintern och vintern före blir det inte så många dagars ledigt över att ta ut nu.
Idag har jag gjort ett besök hos en kvinna som mist den sista synresten. Jag känner mig tacksam över vad jag kan se och höra, just nu.

Sonat till Miriam

För andra gången har jag lyssnat på cd-boken "Sonat till Miriam". Vilken bok, vilken författare. OCH VILKA UPPLÄSARE! Tack Linda Olsson för dina två fantastiska böcker. Och Tack Per Myrberg och Elin Klinga för en fantastisk lyssnarupplevelse. Jag kan nog säga att jag aldrig hört en bok som blivit så underbart uppläst som denna. Hur gör man om man vill framföra detta till uppläsarna?

Jag har hittills bara lånat boken på biblioteket men jag skulle gärna köpa den. Jag kan verkligen njuta av att lyssna på den. Nu väntar upplevelse nr två med "Nu vill jag sjunga dig milda sånger". Jag har mina favoriter. Den har jag både läst som pappersbok och cd-bok tidigare.

Regnet det bara öser ner

Det har regnat hela dagen. Jag och lillsyrran hade tänkt "buffra" till fäboden (flytta dit) men vädret har varit under all kritik. Så vi tog en långpromenad i stället och köpte "gäl", dvs handarbete. Så vi har haft det ganska mysigt. Nu tittar vi på "allmän idrott" (enligt Pappa). I går var vi på en underbar musikupplevelse med Anders Nyberg, Anna Sahlin m.fl. I morgon blir det visfestival för hela slanten.
Jag längtar efter barnbarnen. De kommer på tisdag.

Missade mord

Pappa avstod från Morden i Midsomer för att jag skulle kunna titta på minnesceremonin för Michael Jackson. Det tackar jag honom för.
Nu laddar jag matlådan och sedan ger jag mig iväg på hembesök igen. När kvällen kommer är jag ledig fram till den 20 juli. Det ska bli skönt.

Lunch hos Pappa

Ute och far i jobbet. Har förmånen att ta lunch i mitt föräldrahem. Äter min matlåda med Pappa som trevligt sällskap. Nu en kopp te och sedan vidare till nästa hembesök. Sover här i Malung i natt och sedan bär det av till Orsa när jag har gjort de besöken jag ska vid lunchtid i morgon.
Jag laddar för kulturella inslag igen. Har köpt biljetter till Metropolitans opera Tosca som visas digitalt i oktober. Har också köpt biljett till Anders Nybergs konsert i Dala Floda kyrka nu på torsdag kväll och ska strax ta mig ner till turistbyrån för att köpa biljett till Visfestivalen som blir i Malungsfors på lördag kväll. Jag har en veckas semester att se fram emot under nästa vecka och turligt nog sammanfaller det med dansbandsveckan i Malung. Få se om det blir möjlighet att ta del av något av detta.

Ytterligare hyllningar

http://www.youtube.com/whatch?v=OK25cfzdTTg&feature=topvideos.

Fortsättning på hyllningsdansen

http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/utrikes/article5442107.ab

Kultur i tiomilaskogen

Mera kultur (som är livsviktigt för mig i många olika former):
Kultur i tiomilaskogen, på finnskogen mellan Malung och Värmland. Väl värt ett besök, om man finns i närheten.

Elisabet Nemert

Tack Elisabet Nemert för dina fantastiska böcker! Än en gång har jag varit trollbunden från första sidan och har knappt kunnat sluta läsa. "Ödets hav" kommer säkert att bli läst flera gånger av mig, precis som dina tidigare böcker. Den första, "Bortom stjärnan", fick jag låna av en väninna inför en jul och jag minns hur jag var tvungen att läsa klart den när jag kom hem på julnatten efter midnattsmässan. Kunde bara inte sluta. Jag har läst den och de andra böckerna flera gånger och de tillhör favoriterna i min bokhylla. Finns ju också som ljudböcker så jag har också lyssnat på dem. Kampen mellan det onda och det goda, spännande men ändå inte så att det blir för mycket för mig.

Inspirerande kultur

Jag ser på Aftonbladets nätbilaga att filippinska fångar gjort ett nytt uppförande av "Thriller" som en hyllning till Michael Jackson. Det går att se bilder från detta men också en länk till deras tidigare uppförande. Jag blir tagen av detta. Tänk vad kultur kan göra med människan. Jag gör ett tappert försök att förmedla denna länk. Det finns säkert ett bättre men då behöver jag tips via någon kommentar. Tack!
http://www.youtube.com/watch?v=hMnk7lh9M3o
Jag har alltid tyckt om Michael Jacksons musik och hans otroliga proffsighet men har aldrig köpt någon skiva. Idag tittar jag dock på en repris på programmet som sändes på fredag kväll med anledning av hans bortgång. Jag vill uppdatera mig så att jag så småningom kan bidra till mina barnbarns kulturella utveckling. Musik är viktig och Michael Jackson har lämnat stora spår efter sig i den världen. The King of Pop.

Svår dag

En av årets mäktigaste dagar: sommarsolståndet. Jag som älskar ljuset tycker att det känns riktigt tungt med denna dag varje år. Men det är bara att försöka göra det bästa möjliga av det hela. Helt klart är att jag bor på fel del av jordklotet. Jag skulle behöva mycket mera värme och ljus.
Men vi kunde i alla fall sitta ute i går kväll och spela kort. Och vi hade ingen som helst nytta av alla ljuslyktor som hänger där och väntar på mörkare kvällar. Jag återkommer med rapport om dessa fram i augusti.

Härlig midsommar

En underbar midsommarflicka.

Malungsdräkt sydd av min farmor.

Två mysiga killar i sommarkvällen.

Efter nästan två veckor med mina underbara barnbarn går nog luften ur mig. Men bara tillfälligt, hoppas jag. Jag hämtar andan, tvättar sängkläder och låter axlarna falla ner till fotknölarna. Sedan tar jag nya tag.

Vi har övernattat som ansjovisar i en burk under helgen. Min första man T har tillbringat stor del av helgen tillsammans med oss. Det har också vår son J och hans familj gjort. Vi har ätit gott, hållit värmen inomhus stor del av helgen. Spelat kort på kvällarna (Hollywood) och av någon underlig anledning har jag legat nästan på topp under stor del av helgens spel.

På midsommaraftonen tog vi en tur till Svärdsjö gammelgård. Traditionellt firande med massor av männisor i sockendräkt. Vem som helst kan bli imponerad av att folket i bygden ställer upp så helhjärtat på att behålla traditionerna vid liv.

Nu är det tre veckors arbete som gäller innan jag tar ytterligare en veckas ledighet.

Glad Midsommar

Nu skiter jag i att det regnar! Nu blir det bra ändå.
Thea ser fram emot att få ha Malungsdräkten på sig. Den syddes till mig och mina systrar av min farmor på 1950-talet. Jag har köpt ny mössa och schal till Thea. Det blir sill och potatis till lunch och grillning till kvällen.
Veckan som gått har innehållit det mesta: umgänge med syskonpar, som då och då varit på olika våglängd, dunderförkylning, separation i bekantskapskretsen, nyupptäckt lungcancer hos nära vän, ambulanstransport till sjukhus på grund av hjärtbesvär för en annan nära vän, iskalla vindar, men också en vigsel i grannskapet och underbara stunder med samma syskonpar (mina barnbarn), som ger mig så mycket i livet.
Sent i går kväll dök minstingen upp med sina föräldrar. Han blev helt rusig av att få träffa sina syskon och sin Farmor igen så det var svårt att få honom i säng. Dessutom hittade han en bok med traktorer, så lyckan var total. Jag väntar på att han snart ska dyka upp och vilja ha välling och läsa bok med mig.

GLAD MIDSOMMAR!

Ljusa sommarkvällar

Jag känner sorg i hjärtat när jag inser att det även detta år inte blev möjligt att sitta ute och njuta av ljusa försommarkvällar. Jag har en känsla av att det har varit så de senaste åren. Kyligt långt in i sommaren och i stället varmt långt in på hösten. Vi får kanske lägga in en extra månad i kalendern för att komma i kapp och sedan kalla nuvarande juni för maj osv? Eller.......
Före ljusterpins tid i mitt liv började jag få ångest redan nu över att mörkret snart skulle komma tillbaka och lägga sig som ett tungt täcke över mig. Nu vet jag att jag kan möta detta mörker med min lampa och på detta sätt skapa lite balans. Just nu får jag köra med mörkläggningsgardiner och ögonskydd (sådana man kan ha med på resa) för att över huvud taget få kroppen i vila. Men tack och lov för den kunskap jag har fått av Cecilia Rastad (det går bra att ta del av hennes kunskaper via Google).

Uppehåll

Jippi! Inget regn just nu. Förhoppningsvis kan barnen leka ute en liten stund idag. De har sett fram emot att vi ska sätta upp två strandtält mot varandra så att de kan ha koja ute. Jag håller tummarna för det. Då kanske jag kan få tio minuter över till att bringa ordning i det kaos som blir inomhus när fler än vanligt ska samsas på liten yta. I går gjorde vi ett tappert försök i lekparken men klätterställningen var för blöt och hal för att det skulle fungera. Molokna fick vi gå hem igen.
Vi planerar för midsommarfest hos oss. Tyvärr ser det ut som om regnet kommer tillbaka då. Vi får väl ta på oss vinterkläderna, sätta på infravärmen och hoppas att det åtminstone är myggfritt.
Hostan håller i sig. Nattsömnen störs. Promenaderna ligger nere. Jag stosar kvar i Hudiksvall och tar nya tag när barnen åkt hem till sitt.
Eftersom jag har haft två år med fyra veckors vintersemester har jag inte så mycket semester att ta ut denna sommar. Denna vecka är en av de få. Trist då att vädret och förkylningen gör att det knappast är guldkant på dagarna.

Livet blir inte som man tänkt sig

Jag hade planerat för några ljuvliga dagar i min barndoms fäbodstuga tillsammans med två av mina barnbarn. Jag har sett framför mig hur vi skulle sitta framför brasan och läsa sagor, ligga i sängen på kvällarna och titta på skuggorna i taket från brasan, vandra ute efter välbekanta stigar osv. Men: regnet det bara öser ner..... Det var inte läge för sådana utflykter när jag hade hämtat dem utan vi styrde kosan hemåt i stället. Det är tufft nog att vara i denna civilicerade miljö under rådande förhållanden. Dessutom har jag begåvats med en ordentlig hosta så min sömn är inte den bästa. Det tar på att hosta, ska jag säga. Vilka prövningar man kan råka ut för!
Vi hoppas på bättre väder tills i morgon så att vi åtminstone kan spela fotboll ute på gården. Vi körde en match igår i regnet (hade tröttnat på att vara inne) men det blir ganska varmt att leva innanför regnkläder när man samtidigt rör på sig så jag hoppas på enklare förhållanden i morgon.

Kort besök hemma

Efter en intensiv helg i Stockholm med familjeaktiviteter är jag hemma för några timmars arbete. I morse var det bara två grader ute men jag har ändå bestämt mig i kväll för att plantera de blommor jag köpt i krukor och satt ut. Nu får det vara slut på kylan, tycker jag. Jag har också ägnat några minuter åt en av de svåraste uppgifter jag vet: att packa! Ibland tycker jag inte att jag gör något annat. Jag åker ner till Huddinge i morgon igen efter dagens arbete. Har 1,5 veckas semester. Tänker mig att delta i Lucas´skolavslutning på onsdag och tänker mig sedan ett besök på Junibacken med alla tre barnbarnen. Få se hur det går. Jag är inte bekymrad över de två äldsta men Oliver, 19 månader gammal, kan bli en utmaning. Men vem har sagt att livet inte skulle bestå av utmaningar. Torsdag morgon åker Lucas, Thea och jag mot Malung och vistelse i fäboden där. Om vädret inte blir för kallt. Jag har laddat med ljudböcker idag och hoppas att resan genom det ska bli lite lättare. Det tar på att vara liten och åka bil i 5,5 timmar.
Vi har lite att pyssla med här hemma i Svärdsjö så vi åker nog hit i början av nästa vecka.

Mina promenader har inte varit så långa den senaste tiden. Jag har inte hunnit med någon milpromenad varje dag. Men är inte ett dugg bekymrad för det. Jag gör vad jag kan utifrån hur livet ser ut för övrigt. Jag har ändå tagit mig ner till Hudiksvall. Där tänker jag mig ett stopp. Den staden har betytt väldigt mycket för mig och jag önskar jag vore stadd i kassa så att jag kunde kosta på mig en intensivvecka hos Bitten igen för en ny kick i tillvaron. Men det kanske kommer genom att jag får andas in miljön där. Jag tar mig en sväng in mot Näsviken och de underbara Dellensjöarna nu och sedan fortsätter jag mot Bollnäs, där Åsa bor. Tänk att jag har kommit så långt redan.

Mot Stockholm

Gör kortdag idag. Hämtar upp Pappa i Borlänge och sedan drar vi mot huvudstaden, där han, min son, Lucas samt två systersöner ska sitta i kylan och se kvalet (för det lär det väl bli) på Råsunda i morgon. Stor del av vår familj ska träffas först för en lunch i Gamla stan hemma hos en systerdotter och sedan blir det middag på kvällen hemma hos min son i Huddinge. Så vi firar nationaldagen ordentligt.
Snart semester. Jag arbetar måndag och halva tisdagen. Sedan åker jag tillbaka till Huddinge och är med på skolavslutningen där på onsdag. Sedan följer Lucas och Thea med mig upp till Dalarna för några dagars ledighet. Det blir skönt. Men jag hoppas på varmare väder. Igår åkte långkalsongerna på igen. Blir det snö?

1 juni

Mammas favorit:

Var glad min själ åt vad du har!
Nu har du hundra sommardar
och detta är den första!
När solens lopp sin ände tar
så har du nittionio kvar
och någon blir den största.

Giv noga akt på var du står:
i morgon är med ens igår.
Det går så fort att vandra.
Lägg märke till att vad du får
är hundra sommardar per år.
I morgon är den andra!

Av Kajenn

Hemma igen

Jag har varit långt borta från datorn ett tag nu. Först på pilgrimsvandring och sedan boende i fäbodstugan. Vi åkte dit Kristi Himmelsfärdsdagen och kom hem först i kväll. Ja, vi har visserligen varit förbi hemma både kväll och morgon under denna vecka för att byta kläder mellan jobb och stugan samt hämta vatten. Men annars har vi njutit av vistelsen där. I morse var det lite kallt. Bara 17 grader inne när jag vaknade och fem grader ute och blåst när jag skulle diska vid femtiden. Men jag kunde lyssna till orrspel, göken och en lom medan jag diskade ute och tittade ut över sjön. Och när jag väl var på jobbet kunde jag värma mig med en vetekudde.
Stunder framför brasan, hämta vatten i källan, utedass (som håller på att trilla omkull), lägga patiens på kvällarna och säga att man inte får gå och lägga sig förrän den gått ut osv.....
Nu har vi flyttat hem för att tvätta både oss och kläderna samt packa om väskorna för ett besök i Malung över helgen.
Livet känns lite skruvat just nu. Tiden går alldeles för fort. April och maj har bara susat förbi.
Jag har inte hunnit promenera så mycket den senaste veckan. Men har ändå kommit fram till Sundsvall. Helt otroligt. Så nu har jag hållit utkik efter Medelpads skogshare och gran en tid. Det dröjer väl inte så länge förrän jag är framme i Hudiksvall. Det ska bli spännande att komma dit. Den staden har varit viktig för mig på många sätt. Jag tänker mig att hälsa på Bitten i Näsviken. Jag ska njuta av hennes klokhet ett par dagar och dessutom Dellensjöarna, som jag älskar. Och sedan drar jag ner till Åsa i Bollnäs. Det ska bli kul att träffa henne igen!! Få se vad vi hittar på. Tar mig sedan ut till kusten och går vidare mot Gävle, där jag tänker mig ett stopp hos Birgitta.

Härlig pilgrimsvandring

Jag fick en helt underbar semester under förra veckan med boende först hos Birgittasystrarna i Vadstena, sedan ett besök på Pilgrimscentrum i Vadstena för fika och inköp av karta över Klosterleden och sedan boende hos de älskvärda och glädjefyllda Mariadöttrarna på Omberg och deras gästhem. Jag kunde inte ha haft det bättre. Jag fick vila i den tystnad och stillhet som jag behövde och göra förmiddags- och eftermiddagspromenader efter klosterleden på Omberg. Helt klart något som jag kan tänka mig att göra om. Det blev bra andlig påfyllnad för mig.

Nu har jag arbetat ett par dagar och i morgon laddar vi för att åka till fäboden, Nysjön, för att starta lite vistelse där. Jag arbetar på fredag så jag måste göra en tur in till stan då men det är inte längre än att jag kan pendla (ca 5,5 mil enkel resa). Jag ser fram emot att sitta framför brasan och mysa där.

Höga kusten-bron

Tro det eller ej men jag är faktiskt ute på Höga kusten-bron och går just nu. Jag blir så imponerad av mig själv när jag tittar på Sveriges karta och inser att jag med mina dagliga, för det mesta långa promenader, har tagit mig meter för meter från Haparanda nästan ner till Härnösand sedan den 2 april! Strongt jobbat, Brita, säger jag till mig själv.

Jag har nästan hunnit ta mig igenom Ångermanland med bäver som landskapsdjur och styvmorsviol som landskapsblomma. Det dröjer inte länge förrän jag kommer in i Medelpad.

Andligt dränerad

Vilken tur då att jag sedan ett halvt år tillbaka är inbokad på gästhemmet hos Mariadöttrarna på Omberg och pilgrimsvandring under ett par dagar! Ska bli skönt med lite vila och andlig påfyllnad. Åker ner i morgon och blir där till söndag. Trist bara att det är så kyligt väder. Det har snöat i Sälen idag. Minst 5 cm djupt snötäcke. Inte konstigt då att det var så kallt i helgen i Malung. Känner mig rätt slut efter helgen med begravning och hela familjen samlad. Men nu får jag fylla på igen.
Jag har passerat Umeå och är på god väg mot Härnösand. Helt otroligt. Få se hur långt jag har hunnit när jag kommer hem på söndag kväll.

I Malung och Umeå samtidigt

Efter helg i Huddinge och några dagars jobb hemma har jag nu kommit till Malung. Dagen idag blir en förberedelse för morgondagen, som betyder begravning i familjen. Jag har ännu inte riktigt fattat att Moster dött. Men idag får jag ägna mig åt att förbereda mig för avskedstagandet av henne. Jag har planer på att gå en promenad för att plocka vitsippor och blåbärsris till våra handbuketter och sedan ska jag förbereda matpajer samt putsa fönster åt Pappa. Jag skulle vilja åka till Kvilselen för att plocka blommorna men vägen dit är nästan ofarbar. Förra helgen fick 8 bilar punktering på vägen dit efter att vägen sladdats och en massa krossgrus kommit fram. Jag har inte riktigt tid och lust med en sådan utmaning. Jag tar en promenad nu om en stund till Kvarndammen i stället. Där kan det finnas. Tänkt att jag lärde mig att simma där. Ca 13 grader i vattnet på sommaren. Torrsim 75 % av tiden och sedan en snabb tur ner i vattnet. Lovikavantar, mössa, tjock tröja för cykeltur hem med blå läppar. Det var andra tider än att åka till badhus. För att inte tala om att få bada i Thailand. Varmt och skönt. Det lär dröja innan jag får den upplevelsen igen, som det ser ut.
Jag har inte haft möjlighet att gå så långa promenader den senaste veckan men befinner mig ändå strax utanför Umeå på min fantasivandring. Jag gissar att jag kommer fram dit idag. Det blev aldrig av att jag besökte min systerdotter Jenny när hon bodde där men hon får väl visa mig runt nu. Jag har en förväntan att det är en fin stad. Det lär väl inte dröja så länge heller förrän jag möter herrarna Aschberg och Fylking, som är på väg åt andra hållet. De får ju in en massa pengar till prostatacancerforskningen så jag borde väl kanske hänga på mig ett plakat som uppmuntrar till att sötta bröstcancerforskningen. Men nej. Huvudsaken för mig är att jag bättrar på en kropp, som varit med om bröstcancerbehandling. Det får räcka för mig.

I paradiset

Dagar med barnbarnen=Paradiset! Vi åkte ner i onsdags kväll. Jag hade så många flextimmar så jag kunde ta ledigt hela torsdagen. Toppen! Det innebär att Jonas och Helen kan jobba med sin nya uteplats fortfarande, trots att klcokan närmar sig nio på kvällen. Jag njuter av att barnen sover och jag kan skriva en stund. Har gått en promenad med Oliver i vagnen och Lucas på cykel men det blir ändå inte så många steg som en vanlig dag utan barnbarn. Men vad spelar det för roll. Vi har plockat tussilago och vitsippor plus blåbärsris som utfyllnad. Vi fick också tillstånd att rensa rabaten på pärlhyacinter tack vare att de skulle slängas bort. Så bordet lyser i Sveriges färger. Jaghar kollat läget och Lucas vill att jag ska gå och lägga mig. Så det är väl bara att lyda. Jag är ändå ganska så trött.

Behov av frissan!!!!!

Jag önskar att frissan hade en tid för mig just nuuuuuuuuu! Någon som känner igen det? Vid den senaste klippningen fick jag för mig att jag skulle ha håret lite längre i nacken!!!! Hur kan jag, med mitt baby-hår, få för mig något sådant?????? Hur som helst så hade jag tänkt mig en tid efter åtta veckor! Hur skulle det se ut? Sex veckor borde vara maximum. Dessutom är jag ute på långpromenad varje moragon, så den frisyr som ser hyfsad ut när jag går hemifrån platsar inte i möblerade salonger när jag kommer fram. Eftersom jag ska delta i en begravning som närmast anhörig den 8 maj har jag ringt min frissa och fått flytta fram tiden till den 5 maj. Hur ska jag klara mig dit??????? Bra fråga. Utan svar. Det gäller bara att gilla läget. Trots att det inte går. Snart går jag och lägger mig med världens mest bedrövliga frisyr. Jag hoppas att jag vaknar med en bättre. Men hur skulle det kunna ske? Jag är inne i världens häftigaste "private summer" trots att jag varit där i hur många år som helst så jag vaknar flera gånger per natt och är hur svettig som helst...............
Glömt det: Positivt tänkande ger att jag vaknar som en nyponros, fräsch och fin för en ny dag som kurator för den äldre befolkningen i Dalarna med synproblemtik.
Helst av allt skulle jag vakna som private Brita, som kan ta en lång promenad och sedan njuta av en heldag med sina underbara barnbarn.

Underbar helg

Vilken kanonhelg jag har haft! Både lördag och söndag morgon har jag kunnat gå runt Svärdsjön. En sträcka på 12 km. Det har varit så vackert att det nästan har gjort ont i mig. Precis spegelblank vattenyta på sjön, som har gått upp under veckan. Och jag fick njuta av lommens rop över sjön båda dagarna. Det ger mig också rysningar. Har också hört den första lärkan plus njutit av storspoven, tofsvipan och tranan. Alla dessa fåglar är favoriter till mig. Kanske beror det på att de kommer tillbaka med livet till vår frusna värld. Igår kunde jag också ta den första cykelturen tunt sjön, samma sträcka. Jag kände mig stark och glad och det var underbart. För drygt fyra år sedan var jag i fin form och tränade för tjejmilen. Sedan kom jag in i cancerbehandlingar, vilket gjorde mig svag. För tre år sedan orkade jag inte cykla. Benen skakade på mig när jag försökte och det var en ganska otäck upplevelse. Efter ett par hundra meter behövde jag vända och ge upp. För två år sedan kämpade jag mig runt sjön men var helt slut efteråt. Förra året gick det lite bättre och jag cyklade faktiskt mellan jobbet och hemma vid tre tillfällen (27 km). Men nu har jag börjat bygga upp en bättre styrka så nu orkade jag cykla på högre växlar än förra året. Det gläder mig. Jag längtar efter att komma tillbaka till lite bättre kondition.

Anders och jag har gjort en härlig utflykt till Nysjön idag. (vår fäbod 2,5 mil hemifrån) Det värsta med att åka dit är att jag inte vill åka därifrån igen. Och särskilt inte den här tiden på året då det är lungt och skönt där uppe. Isen hade släppt sitt grepp över sjön igår och det var i stort sett bara isflak kvar på en del ställen, några flytande i vattnet, andra kvar vid land. Vi hade en enkel lunch samt fika med oss och njöt i solen.

Min fantasiresa genom Livslunken fortsätter. Jag har redan kommit ca halvvägs mellan Skellefteå och Robertsfors enligt deras karta och känner mig djupt imponerad över hur bra det går för mig att knalla och gå. Jag har nu vandrat lite drygt tre veckor och gått långt varje dag. Det gör att jag kommer framåt. Och blir allt piggare och gladare. Inte illa.

Tröstevisa

Min kropp och min själ älskar mitt utökade promenerande. Jag har börjat hoppa av bussen ca en halvmil från jobbet och går genom skogen. Visserligen på asfalt (gamla Svärdsjövägen från Sveden in till stan) men knappt några bilar utan bara fågelkvitter. Det blir ett underbart sätt att börja arbetsdagen på. Nu är det ledig dag och då startar jag med en promenad runt Svärdsjön. Det ska bli skönt. Jag har investerat i nya skor. Det kändes viktigt.
Igår plockade jag undan vinterjackor och vinterskor. Det är visserligen minusgrader fortfarande den här tiden på morgonen men nu har jag fått nog av vinterstassen. Idag ska jag röja en garderob. Det verkar bli fint väder och det är så skönt att kunna bära ut allt på uteplatsen och sortera där. Lättare också att städa när allt kommer undan.
Under hela veckan har jag gnolat på Benny Anderssons "Tröstevisa". När en person dör upptäcker man hur kontakten varit för i många situationer fattas möjligheten till en dialog. Jag skulle absolut ha ringt till Moster och diskuterat nyheten om Haga slott som bostad för kronprinsessan.

In i Västerbotten

Jag håller i mitt promenerande. Nu har jag passerat in i Västerbotten och har lärt mig att landskapsdjuret är storspov, och det är en av mina absoluta favoriter. Landskapsblomma är Kung Karls spira. Det är bara att försöka hålla utkik efter dessa. Jag närmar mig Skellefteå. Jag ska villigt erkänna att det passar mig alldeles utmärkt att ha denna morot för att hålla igång, dag efter dag. Jag blir imponerad när jag tittar på kartan och inser att jag faktiskt har gått hela denna väg sedan 2 april. Det är också bekvämt att göra det på mitt sätt.

-7,8 grader

Det blir ändå en promenad före frukost. Vill testa min nya stegräknare. Rakel fixar nytt kök. Jag byter upp mig vad gäller stegräknare. Har tröttnat på min gamla, som är så kinkig med var den sitter fast. Nu har jag en som hänger runt halsen. Det blir spännande att se om den fungerar bättre.

Moster

När jag föddes var det min Moster som tog emot mig.

Igår, när hon dog, hann jag inte sitta hos henne i den stunden hon lämnade jordelivet. Men jag och mina två systrar var samlade hos henne redan tre timmar senare. Det blev en tung dag. Eftersom hon inte har haft någon egen familj har vi tre varit som hennes bonusbarn och närmast henne också nu i denna tid.

Jag var på väg ut på hembesök när jag fick budet. Det kändes som om att springa rätt in i väggen, Jag var inte riktigt beredd på att ögonblicket skulle komma just nu. Och ändå: tack för att det gick så fort så hon slapp ligga och plågas. Vi har haft en väldigt trevlig påsk tillsammans och jag har tillbringat mycket tid med henne, vilket jag uppskattar nu.

Gårdagen var fylld av aktiviteter och jag var inte tillbaka hemma förrän vid elva-tiden på kvällen. Idag har jag varit påverkad av gårdagens upplevelser men försöker så smått ta in att en person, som har funnits när mig i hela mitt liv, nu lämnat den relationen.

Livet tar tvära kast ibland!

Isvindar i luften idag. Igår blev det inte mycket promenerat, men det ska vara sådana dagar också när livet är naturligt. Idag har jag däremot fått en skön morgonpromenad. Vi har bytt däck på bilarna så nu vill jag inte ha mera snö.

Den glade vandraren

Så här ser det ut för närvarande när jag är ute och går. Här på väg från Kvilselen hem till Pappa i Mobyn, en vandring på ca en mil. Så nu är det bara att hålla utkik efter mig.

Tillbaka till Svärdsjö och arbetet. Anders på väg hem från Göteborg. Stack iväg hemifrån vid halvsextiden i morse. Har kört ner för ett akutarbete och är just nu i Örebro på väg hem. Jag orkar inte hålla mig vaken tills han kommer så jag koppas att han smyger in. Vilken resa på en dag!!!

Snön på gården är nu i stort sett borta. Det är bara en liten hög kvar. Jag trodde aldrig att den skulle gå bort. På lokala TV-nyheterna har man visat från dagens snöfall i Hudiksvall och vad jag förstår har det snöat också i Bollnäs. Det har känts i luften. Kalla vindar. Idag har jag inte suttit lättklädd ute.

Promenaderna börjar nu höra till rutinen. Två veckors dagliga promenader börjar kännas som ett behov. I fantasin börjar jag närma mig Piteå. Känns helt fantastiskt att jag på två veckor lyckas traska denna sträcka. Det är nu bara att fortsätta.

Regn

Vi hade en regnig dag igår, som tog hårt på snön. En stor del av gänget lämnade Malung men jag och mina systrar är kvar för att fira Pappa.
Min "Tillbaka till framtiden"-lunk fortsätter. Jag hade ett trevligt stopp i Boden igår och tack vare min fantasi kunde jag samtidigt gå drygt 13,2 km så enligt Livslunken befinner jag mig nu i Luleå. Inte illa pinkat av denna trähäst. Jag lärt inne vinna några priser på travet med min fart men väl lite kondition tillbaka i stället.

Nya grillpartyn

I går gjorde vi ett nytt besök i fäboden och grillade korv. Underbart vacker dag, strålande sol och knappt någon vind alls. Trevlig dag med Pappa, mina två systrar med respektive samt jag och Anders. Jag avslutade kvällen med tokskratt. Det är mycket som kan bli roligt när man är trött.
På vandringssidan tog jag mig en lång bit, drygt två mil, så det blir frukost hos Rakel och Stig i Boden idag. Det ser jag fram emot. Jag är lovad kaffe och laxsmörgås. Det låter toppen. Jag stannar nog kvar hos dem under dagen, för det är lovat grillning också där till middag. Eftersom jag traskar på i Norrland i fantasin men i verkligheten här hemma kan jag njuta av ljusa, soliga dagar trots att det är betydligt mörkare där uppe. Men jag tar ljuset med mig dit och snart lär de ha sådant i överflöd.
Det verkar mulet här idag, kan bli regn, men ska jag ta sig till Smygehuk på ett år så får jag traska vidare. Fördelen med att satsa på 10.000 steg/dag under 50 vekor, som jag gör genom Livslunken är ju att det inte handlar om någon punktinsats utan förhoppningsvis hinner bli till en nödvändig vana. Jag har ju varit flitig med att röra på mig tidigare men tappat det under de senaste åren, med tråkigt resultat (dålig kondition och flera kilos övervikt). Jag vill ändra på det nu. Därför går jag en sväng nu snart igen, när jag druckit mitt te. I tankarna kommer jag att sitta hos Rakel och njuta av en god frukost. Det blir fint.
Anders åker hem till Svärdsjö idag. Jag har ytterligare två dagars semester för att kunna fira Pappa, som blir 85 år på onsdag.

Glad Påsk!

Jag firar en skön påskhelg hos Pappa i Malung. På långfredagen åkte vi till Kvilselen, vårt fäbodställe i Malung. Där lyckades jag bl.a. gräva fram ute-eldplatsen och gjorde en härlig eld, så min lillasyster fick lite skönt varmvatten till disken.Sedan grillade korv och det smakar extra skönt att stå ute i den miljön och äta. Påskaftonen bjöd på strålande väder förutom lite blåst och det ser ut att bli en vacker dag också idag. Nu på morgonen är det minus 4,5 men jag sticker ändå snart ut på min sköna morgonpromenad. Jag njuter verkligen av att ha kommit igång igen med denna tidigare så etablerade vana. Hela dagen får ett annat ljus. Jag har dessutom tagit mig tillbaka till ordnad matplan, vilket gör sitt till för mitt mående. Min tacksamhet går extra mycket just nu till Bitten och Pernilla, som delat med sig av så många kloka kunskaper för att jag ska ha ett bra liv.
Tyvärr missade jag påskaftonsmiddagen hos Rakel (jag hade en trevlig sådan med Pappa, Anders och min storasyster och svåger i stället) men det finns chans att jag äter där i morgon i stället. Jag har nu sammanlagt gått 106,82 km sedan jag startade den 2 april, så jag bör befinna mig någonstans mellan Råneå och Smedsbyn. Jag gör mig ingen brådska utan går i den takt jag finner lämplig för dagen och med hänsyn till andra saker som ska göras. Passar i stället på att njuta av färden och tränar mig på att inte bli stressad av att nå målet så snabbt som möjligt. Det är för övrigt inte min avsikt med promenaden utan i stället att ta ansvar för att återställa kroppen i så gott skick som möjligt efter en lång utförsbacke.
När jag druckit ur mitt te tar jag en tur till kyrkogården och tittar om ljusen fortfarande brinner på Mammas grav och om blommorna har klarat nattens kyla. Det blir en promenad på drygt en mil och det blir en bra start före frukost. Jag har inga spikade planer på dagen för övrigt men vill njuta så mycket som möjligt av livet.

Inte illa pinkat av en trähäst!

8,22 mil på min första vecka. Inte illa pinkat, tycker jag. Jag har ju dessutom arbetat och haft en massa annat att sköta. Varken TV-bolag eller Lotto är sugna på att sponsra mig så att jag har råd att knalla och gå hela tiden. Och varför skulle jag egentligen göra det? Det gäller ju att njuta av färden och att inte gå på sig några skador. Min ambition är inte att komma ner till Smygehuk så snart som möjligt. I stället är jag sugen på att komma i form igen efter de senaste årens down-upplevelser. Och jag kan bara konstatera efter dessa få dagars uppryckning att jag känner mig redan lite piggare och lättare. Jag längtar också efter mina gamla kläder, som sitter i garderoben och väntar på mig. Jag har ännu inte gett upp hoppet om att kunna använda dem igen. Jag skulle gärna slänga min ständiga följeslagare de senaste åren, min bruna, utnötta kjol, på en brasa. Vi får se om den åker till Valborg. Ingen skulle bli gladare än jag.
Om jag har förstått kartan på Eniro rätt befinner jag mig nu någonstans mellan Töre och Roneå på min fantasiresa genom Sverige. Jag har förstått att jag är i Norrbottens län och att jag ska hålla utkik efter lavskrikan och åkerbär.
Nu är jag ledig ett par dagar och har åkt till mitt föräldrahem i Malung. Jag räknar med att kunna vara ute lite mer under dessa lediga dagar, så det är väl inte så långt borta att jag kommer fram till Boden och Rakel. Jag ser fram emot det besöket.
Jag har varit på en fin begravning för min kusin. Det innebar att jag fick träffa flera av mina kusiner (vi var sex stycken närvarande av numera nio). Det är bara att hoppas att vi ses i något annat sammanhang än på begravning framöver. Jag ser fram emot nästa kusinträff. Vi brukar ha så trevligt när vi träffas. Vi började begravningsgudstjänsten med att sjunga "Den blomstertid nu kommer". Det var första gången i ett sådant sammanhang men passade bra. En gammal skolfröken hade gjort sina terminer och gick mot ett evigt sommarlov.
Nu har det ljusnat ute och jag har druckit mitt te. Nu är det dags för en skön morgonpromenad i min barndomsby och sedan ska jag njuta av en riktigt god frukost.

Nyttig geografilektion

Jag har haft en bra dag idag också. Kom äntligen ut på min riktigt tidiga morgonpromenad:04.40-05.30!! Det var väldigt länge sedan men ack så skönt. Ett underbart sätt att starta dagen på. Det är inte många ute då kan jag säga. En bit på vägen gick jag och sjöng: Who´s afraid of the big bad wolf. Lite kulet kändes det att gå efter gärdet där jag såg vargen för ett par veckor sedan. Och det är ju inte ljust hos oss vid den tiden på dagen än.
Men ljuset för tillbaka livsandarna i mig igen. Så nu har jag bestämt mig för att följa mitt hjärtas röst som säger mig att det är dags att spänna bågen lite högre igen.
Så jag traskar vidare på min fantasiresa genom Sverige. Det går ju inte fort men ändå har jag lyckats knalla sammanlagt drygt 5,4 mil sedan i torsdags. Det innebär enligt min kartbok att jag nu passerat Kalix på min resa mot Smygehuk. Första stopp blir i Boden (får göra en liten avstickare) för att hälsa på Rakel där. Eftersom jag snart får några lediga dagar i samband med påsken så misstänker jag att det inte dröjer allt för länge innan jag är framme där. Jag har upptäckt att detta, förutom bra motion, också blir en bra geografilektion för mig. Jag tittar nu på kartboken varje dag och ser vilka ställen jag passerar. Efter Boden får jag traska ganska länge innan jag kommer ner till Bitten i Näsviken. Sedan bär det av till Bollnäs och Åsa. Osv. Ska bli spännande att se vilka upplevelser jag får under resans gång.

Skön morgonpromenad igen

Likadan tur idag. Nu hade vattnet på Svärdsjön gått upp lite mer så jag såg fler svanar. Tack och lov var skoteråkarna och fiskaren, som jag såg igår, inte ute idag. Isen är helt grå så jag skulle inte ge mig ut på den. Jag såg också de första tofsviporna. Underbart.
Men nu är jag ordentligt stum i mina ben. Få se hur ont jag har i morgon.
Jag känner mig fruktansvärt tveksam till angivelsen 245 mil mellan Haparanda och Smygehuk. Jag har varit in på Eniro och kollat och det verkar inte stämma alls. Det är klart: om jag ska börja gå runt och hälsa på mina bekanta så kanske jag kommer upp i den summan. Hur som helst. Trakterna runt Haparanda är helt obekanta för mig men nu har jag tagit fram kartboken och tänker följa med mig själv på min fantasipromenad. Jag återkommer med det lite senare.

Ny utmaning

På nyårsnatten stod jag på balkongen på Maleé Garden och bestämde mig för att jag skulle ta mig "Tillbaka till framtiden". Nu tar jag nästa steg på den vägen. I morse bestämde jag mig för att börja en vandring från Haparanda till Smygehuk, 245 mil, på 50 veckor. Jag vet inte om den summan stämmer men det är vad som anges på Livslunkens hemsida. Det betyder att jag behöver gå ca 10.000 steg/dag. En utmaning. Min kondition är under all kritik efter min cancerbehandling men nu känner jag mig mogen att ta tag i det och har bestämt mig för att ansluta mig till Livslunken. Jag rör mig inte tillräckligt mycket under en normal dag utan inser att jag behöver lägga till en del för att komma mer i form.

Jag fick världens bästa start på min vandring idag genom att starta en promenad strax före klockan sju på drygt två timmar eller 1,2 mil. När jag plockade av mig stegräknaren i kväll hade jag gått 19.437 steg. Inte illa. Jag får väl börja med att ta mig till Boden och hälsas på Rakel, Stickan och Marianne. Hoppas att de bjuder på fika när jag kommer. Dit är det drygt 13 mil så jag har väl göra några dagar. Jag får rapportera så ni vet när ni ska sätta på pannan.

Förutom den underbara morgonpromenaden har jag njutit ute i vårsolen med DN:s lördagskryss, god mat och dessutom tvättat sängkläderna och hängt ut på tork. Jag har försökt väcka solbrännan sedan vinterns vistelse i Thailand till liv. Sedan har vi hjälpt solen på traven med att skotta ut lite snö från högarna så att det smälter snabbare.

Fikat ute

Snön smälter. Värmen börjar komma lite och idag satt jag ute med en kopp te och en bok en stund när jag kom hem från jobbet. Det var en underbar känsla.

Jippi! Jag klarade det!

Jag lyckades fixa "sommartid". Nu har jag en sommartid och en vintertid i min blogg. Helt otroligt. Tacka vet jag tidiga mor´nar. Då klarar jag ibland mer än jag tror. Tack Maleé för att du tog en paus i ditt bloggande igår. Jag är säker på att du skickade god energi till mig medan du viftade med tårna så att jag hittade en lösning på detta.

Guldgrodan Oscar

Idag ska jag äta lunch hemma hos guldgrodan Oscar. Det blir trevligt. Jag har laddat matlådan och har packat med mig present plus Olivers baby-gym, som Oscar nu får ta över.

Amatörbloggare

Jag försöker fixa till klockan på sidan om så att den visar sommartid. Men jag hittar inte lösningen. Jag skulle därför behöva ha pengar till en resa till Maleé så att jag kunde sätta mig med henne en stund. Men tyvärr finns det inte möjlighet till det på en långs stund framöver. Och vad då? Vår och sommar brukar vara så kort, tycker jag så vi har väl snart vintertid igen.

Ställningskrig

Det pågår ett mindre krig här hemma. Jag frågar Anders om han kan tänka sig att bli fadder åt en isbjörn. (Har varait in på WWF:s hemsida och sett uppmaningen at stötta isbjörnarna på detta sätt) Aldrig i livet, är hans svar. Frågan kommer ju utifrån dagens miljöproblem och nedsläckningen av allt i hemmet för att stödja miljön. Anders menar på att han hellre stöder något barn än en isbjörn. Vi kommer fram till att vi har en massa barnbarn som behöver stöttas och som slutkläm av debatten kommer vi fram till att Anders stöder mig med 100:- i månaden och jag stöder honom med 100:-. Vår gräns går nog där.
Nästa debatt: jag tänker sitta med stearinljus mellan klockan 20:30 och 21:30 men han tycker att vi kan dra ner persiennerna och titta på fotboll. Det slutar nog med att han får stänga in sig i sovrummet med neddragna perienner och tv:n på och jag sitter och kurar skymning med stearinljus i köket och njuter av livet i den lugnare skalan. Det är inte lätt, detta. Han tycker att vi kan starta ett par kärnkraftverk till och njuta av livet. Jag vill vara mer varsam med våra barnbarn och deras avkommor och naturen ett par år till.
Så med respekt för allas olikheter representerar vi olikheterna här hemma. Jag släcker ner nu och njuter av ron och stillheten. Skulle gärna sitta vid brasan i Nysjön eller i Kvilselen men det är lite för kallt och mycket snö för ett sådant äventyr. Men jag har ju fantasin!

Tro det eller ej

men det vräker ner snö ute just nu. Jag struntar i det och laddar för Melodikrysset i stället.

Earth Hour 20.30-21.30

Jag laddar för att släcka ner. Det blir en viktig timme över hela världen. Läs mera på Världsnaturfonden.

Solly, solly, Magnus

Du är helt otrolig på att dansa men mitt hjärta är redan upptaget av en annan nallebjörn: Peter Larsson. (i bandet Larz Kristerz. Idag är det för resten en artikel om honom i tidningen Pralin, en del av Falu Kuriren., men det brukar ta lite tid innan de får in sina artiklar på nätbilagan)
Grattis dock till Magnus och framför allt till Annika. Du är så otroligt som har tagit dina adepter till tre finaler. Så kul att du fick vara med och vinna. Du verkar vara en helt underbar människa och vi blir glada av att titta på dig. Förra året röstade jag på dig och Tony men året dessförinnan var det Martin Lidberg, som vann min röst.

No, no, no!!

Rakel säger yes men jag säger no. Anders protesterade redan förra veckan när Morgan Alling åkte ur tävlingen.
Och jag säger no, no, no åt konståkningen. Jag skyndade mig hem igår eftermiddag för att titta på Patric Chan. Och så visade de inte de sex bästa åkarna förrän senare på kvällen. Och då såg jag ju ett annat program. Förhoppningsvis har jag lyckats spela in åket så jag kan titta idag. Men jag har förstått att han kom tvåa. Jag har ännu inte lyckats hitta när uppvisningen visas i TV men om någon därute vet det så tala om det för mig. Jag vill gärna se den. Konståkningstävlingar avslutas ju alltid med en uppvisning men det är inte alltid som TV visar denna i samband med tävlingarna utan det kan komma långt efteråt. Hur som helst lär jag få se mer av Chan framöver.
Men det värsta: jag säger ett ännu större NO, NO, NO åt eländet utanför. Jag måste på med stödstrumpa för armen, täckbyxor, vinterstövlar, jacka, mössa, vantar för att hämta in tidningen. Jag får inte ens upp ytterdörren utan att ta i. Jag har sagt att det räcker nu och jag menar det. Det var full snöstorm utanför huset igår kväll medan jag såg på TV. Och jag kommer att ha göra en stund innan snön är borta. Om inte jag är smart, förstås, och bara traskar på genom eländet och sedan går in igen när tidningen är bärgad. Då kan Anders få lite motion när han vaknar.

Inget ont som inte har något gott med sig!

Jag var inte hemma måndagen den 16 mars! Det var inte bra för vi har sophämtning måndag morgon jämna veckor. Min älskade make Anders har ingen som helst känsla för vikten av att ställa ut soptunnorna till vägen dessa måndagsmor´nar medan jag blir i det närmaste hög av denna procedur. Jag var så fylld av livet med mina barnbarn så jag hade inte ens en tanke på att ringa hem och uppmana honom till detta mandomsprov. Tro nu inte att han lägger märke till att alla andra grannar har dragit ut sina tunnor till vägen. Nej. Han är i det närmaste radiostyrd fram till efter förmiddagsfikat vid tio.
Vilken tur då att vi har så kallt i Svärdsjö just nu!!! Jag som har klagat så mycket över kylan. Men det är ju vårt fel att det är så. För hur skulle det annars lukta vid våra soptunnor???
På måndag, 30 mars, är det åter igen jämn vecka. Jag hoppas då att jag har kraft nog att dra ut våra tunnor till vägen och få plats med dem, trots alla snödrivor.
Och jag uppmanar våra älskade grannar, som håller koll på min blogg, att ta en extra titt till vår tomt när de misstänker att jag inte är hemma och det är dags för sophämtning! Snart kommer värmen och då känns det skönt att få soporna tömda åtminstone varannan vecka.

Skilda sovrum

Är det ett tecken på att man börjar bli gammal? Eller är det bara tillfälligt på grund av förkylning? Man kan undra.
Jag flyttade ut i vardagsrummet för en vecka sedan, mitt i natten, sedan jag legat vaken en dryg timme och lyssnat på Anders tunga andning (på grund av förkylning). Under veckans lopp har han stängt dörren till vardagsrummet för att slippa höra mina snarkningar (orsakade av förkylning (men dom finns där nog ändå ibland)). Jag kan undra hur detta ska sluta.
Är det så att man blir mera lättväckt när man blir äldre och därför behöver en mera ostörd sömn? Eller.......
Anders är ute på galej i kväll och sover över hos min lillasyster och svåger i stan. Ska jag passa på att flytta tillbaka in i sovrummet igen när jag ändå får sova ensam där? Eller ska jag sova kvar i min "koja" i vardagsrummet och flytta under helgen? Svår fråga. Det visar sig hur detta drama slutar.

Vårfint inne

Hemtex har hjälpt mig att fixa vårfint inne. Jag har försökt lägga in bilder på det men datorn vill inte vara med på noterna. Vet ej varför. Men vad gör man inte när vintern håller sitt grepp om oss ute. Bilderna kommer kanske senare.
Jag ska sätta mig och lusläsa tv-tidningen och pricka in tiderna för konståknings-VM. Jag har försökt leta på Aftonbladet och på Sveriges Television men tydligen är konståkning något som har marginellt intresse. Kanske för att fler kvinnor tycker om att titta???? Jag hittar inget vettigt att läsa på något av ställena.

PS!

Inget fel på ettan Brian Joubert och tvåan Evan Lysacek men de var inte i närheten av den underbara följsamhet i åkningen som Patrick Chan hade. Jag hoppas att jag får njuta av alla tre åkarnas fria program och gärna också att de är med på uppvisningen. Och Chan lär jag nog få tillfälle att njuta av framöver ett par år om han inte ballar ur. Men jag håller helt klart extra tummar för Chan.
DS

Hur f----n dömer dom!

VM i konståkning.
Jag tycker om att titta på konståkning och nu måste jag definitivt fortsätta. Jag har fått en ny favorit: Patrick Chan. Vilken skridskoåkare. Född 1990. Men han ligger bara trea????!!!!!! Helt fel anser jag.
Nu måste jag se till att spana in programmet för fortsättningen.
(Bilden från en annan tävling)
Kolla in honom

Detta är vad jag har att förhålla mig till

Efter frukost börjar detta elände: få fart på en tingest med hängande istappar och igenfrusna rutor.

Jag har också kommit på att det är våffeldagen idag med gemensam lunch på jobbet med våfflor. Jag har som vanligt detta att förhålla mig till: om jag ska överleva får jag hålla mig borta från sådana kalas. Jag packar kycklinggrytan med bönor och njuter av att jag sakta och förhoppningsvis säkert är på väg upp på banan igen. Hjulspåren har blivit lite djupa de senaste åren så det tar lite tid.

Värmande skratt

Förra veckan fick jag för mig att det var dags att byta från dunjacka till en lite tunnare variant. Sådana tankar ska man tydligen inte tänka. Nu har vi minus 19,4. Och jag behöver ta bilen in till stan. Så det blir till att gå ut om en stund och se om jag får liv i den. Maleé sänder varma vindar från Phuket till oss (se hennes blogg) men det är klart att när det högtrycket kommer över all denna snö så blir det jättekallt. Nog om detta.
Gårdagskvällen slutade med ett underbart skratt för mig. Vi fick äntligen tillfälle att titta färdigt på "Spelets härskare" och Anders blev så besviken över slutet. Där har han suttit och tittat i nästan sju timmar och så får han inget klart besked över hur livet skulle fortsätta att te sig för hela denna stora familj. Trött som jag var började jag tokskratta åt honom. Det är inte första gången som han reagerar så här. Han vill inte att det ska lämnas något vidare till hans fantasi utan han vill ha klara besked. Han får titta på Beck eller Morden i Midsomer i stället.
Jag fick också ett mail från min systerson, som nyligen blivit pappa. Och det var nästan svårt att somna efter det. Under de senaste dagarna har det funnits en klar röst inom mig som talat för ett namn på barnet. Jag tänkte just berätta det för någon men hann inte förrän samma namn kom från honom som det troligaste. Detta har hänt flera gånger i mitt liv och känns lite skrämmande ibland. En klar och tydlig visshet innan jag kan ha den egentligen. Kanske att vi ibland, om vi är riktigt närvarande i nuet, kan fånga upp energier som vi inte riktigt vet om.

Än så är det långt till vår.......

Det räcker nu för mig. För länge sedan egentligen. I går när jag skulle hämta tidningen var snöfallet ymnigt. Jag vägrade att skotta. Och just nu är det minus 14,4 grader utanför mitt köksfönster. Jag hade funeringar i helgen på att hänga ut tvättade handdukar (det doftar ju så underbart gott av dem sedan) men det kändes som om det var lite för djup snö fortfarande att ta sig till torkvindan. Jag längtar efter att sitta ute och äta frukost men det är inte läge för detta än. Men ljuset är tillbaka, tack och lov. Det får gärna dröja väldigt länge innan jag går i mörker till och från jobbet.
Röda mulen börjar bli något mattare. Förkylningen är något bättre. Anders blev så sen hem från jobb igår så vi hann inte titta på sista dvd:n av filmen. Få se om vi gör det i kväll. Jag såg i stället på Lill-Babs i programmet "Charterhjältar". Vilken underbar människa hon är. Still going strong. Jag hoppas att jag är lika pigg när jag passerat de sjuttio.

Vilket rävspel!

Vi fortsätter att titta. Har sett första dvd:n. Det tog en stund. Vi fortsätter en stund till innan vi går och sover igen. Vi har nog göra hela veckan med denna film tror jag. Vilket rävspel!!!!

Rävspel i kubik!

Det är inte bara i Skidspelstävlingarna som det är rävspel på gång. I brist på något att titta på på TV igår (är inte intresserad av Robinson) så började Anders och jag att titta på "Spelets härskare" av Sidney Sheldon. Jag läste boken för hundra år sedan och den var hur spännande som helst. Nu såg vi första dvd:n av tre i går kväll och det är verkligen rävspel på högsta nivå. Jag blåste av tittandet när klockan var 21 vilket Anders inte tyckte om. Men förkylda som vi är båda två behövde vi sova. Han som protesterade snarkade högt och ljudligt redan en stund efter det att jag blåst av tittandet och jag fick vara rätt sträng på honom innan han stängde av TV:n. Nu får vi fortsätta i kväll. Efter jobb på Clenosol har han extremt dåligt minne men jag tror att tabletterna från Thailand, Lecithin, ska göra att han kommer ihåg vad det handlade om när vi slutade i går. Annars får jag, som ännu inte behöver dessa tabletter trots att jag är fyra månader äldre (men inte har jobbat med lösningmedel i bilen men väl med fruktansvärd stress under tjugo år inom socialtjäsnten) berätta vad det handlade om när vi slutade. Snacka om rävspel i kubik! Sidney Sheldon gör väldigt bra böcker. Få se vad jag tycker om filmen utifrån boken.

Om någon i min närhet vill låna så har jag dvd:n i min ägo.

Heja Schweiz

Jag håller på Schweiz i skidspelstävlingen. I brist på toppåkare från Sverige håller jag på Jennys hemland. Håll Norge bakom dig, tack!

Missar opera

Jag hade planerat för "Sömngångerskan" på Folkets hus från Metropolitan i kväll, men jag är så förkyld, ser ut som Rudolf med röda mulen, så jag får hålla mig hemma. Jag har möjlighet att lyssna på P2 men det blir ju inte samma sak som att se aktörerna samtidigt. Men det är bättre än ingenting.

Glädjen och sorgen....

I torsdags fick en av mina systersöner sitt första barn och min lillasyster blev farmor för första gången. Stort! I dag på morgonen dog min svärmor från mitt första äktenskap. Båda sakerna var väntade. Och som vanligt: sorgen och glädjen: de vandrar tillsammans....................

Kulturell energi

Vad vore livet utan kultur?!

Det kan man verkligen undra. Jag skulle inte klara mig utan tillgång till god litteratur och god musik. Nu har jag fyllt på igen. Och jag har haft trevligt sällskap.

På första passet var det jag och prinsessan Thea som såg Svansjön. i lördags. En helt underbar föreställning som varmt kan rekommenderas. Som ni ser var hon också i högform. Gosedjuret Tusse håller hon i högra handen men det var så mörkt i salongen så han syns knappt. Hon blev verkligen uppmärksasmmad i pauserna med sin fina klänning, som jag hade turen att hitta i en affär i Falun, och en söt håruppsättning. Hon fick många blickar och en och annan kommentar. Bl.a. "där kom det också en svan", vilket hon uppskattade mycket. Föreställningen blev lite lång för henne men vi lättade upp det hela med att titta i en kikare på dansarna. Och hon uppförde sig exemplariskt. Satt helt tyst och stilla under akterna.

På pass nummer två åkte jag med Silja Galaxy (en toppenfinbåt) med tidningen Vi och deras Litterära båtsalong. Trevligt sällskap och spännande författare. Kan också varmt rekommenderas.

Nu har jag precis fått veta att min lillasyster har blivit farmor för första gången! Grattis både Farmor och Mamma och Pappa till sonen!!!!

Jag har också fått klart för mig när min kusins begravning blir, så nu blir det bara att se till att orka arbeta in tiden så att jag kan ta ledigt den 8 april och få delta.

Sorgen och glädjen.....

I natt dog en av mina kusiner, den första i ett gäng på tio. Melodikrysset kommer att sakna en av sina mest trogna lyssnare. Det gick inte att ringa till henne mellan kl 10 och 11 på lördagarna och Anders Eldeman var en av hennes stora favoriter. Nu får hon lösa korsord tillsamman med Mamma och farbror Erik i en annan värld. Jag hoppas att de har tillgång till webbkryss. nu och NE, för det hjälper rätt bra när man ska kryssa nu för tiden. Mitt kusingäng har haft underbart roligt när vi har tagit oss tid att träffas de senaste åren. Jag har i och för sig varit beredd på att det kunde gå så här. Blev förvarnad att hon var dålig redan förra veckan. Men ändå blir det lite speciellt när det väl blir "skarpt läge". Många saker har rullat förbi i mina tankar under dagen.

En kvart efter samtalet som talade om detta ringde min mobil igen. Då var det onkologmottagningen som meddelade att de prov som de tvingades ta om för en månad sedan var helt OK! Jubel. Jippi! Jippi! Jippi!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Från sorg till glädje! Som livet är.
Så idag fick mina arbetskamrater njuta av glass till eftermiddagsfikat. Jag hoppas att det smakade bra. Själv firade jag med att flexa hem en timme tidigare så jag missade fikat. Anders och jag firar med räkor i kväll. Det ska bli gott.
I morgon tar jag tåget till Stockholm för ett Operabesök på lördag tillsammans med Thea (6 år). Jag pratade med henne tidigare i veckan och då berättade hon att hon "tränar sig på att sitta tyst och stilla". Hon har förstått att man måste göra det om man ska gå med Farmor på Operan och se Svansjön. Jag håller tummarna för att det blir en positiv upplevelse för oss båda.

Så här vill jag flyga i kväll med vetskapen om att jag just nu, och kanske en tid framöver, inte behöver oroa mig för cellgiftsbehandlingar mm. Det är en underbar känsla, ska jag säga......
Jag hoppas att min kusin också flyger lättare, som i en svandans, i kväll, för jag tror att döden kom som en befrielse för henne.

Jag läser dikten "Så här tror jag blommornas Skapare gör..... " av Atle Burman och tänker på henne.

Lavinfara

På besök i mitt föräldrahem. Risken för lavin från taken är uppenbar. Det ligger ett tjockt täcke med snö i lager på lager på taken. Ser ut som bilderna de visar vid lavinfara. Men med töandet som varit de senaste dagarna så kommer nog hela sjoket i ett. Farligt, farligt. Pappa får se upp.

Hjärtats oro

Har precis läst boken "Hjärtats oro" av Clarence Crafoord, där han beskriver sitt möte med sjukvården i samband med sin hjärtinfarkt. Läkaren som blir patient. Nyttig läsning.
Jag känner också en hjärtats oro. Har just nu två släktingar, som inte mår så bra. Oron för den ena driver mig att korta ner dagens arbete plus att ta en semesterdag i morgon för ett besök hos henne. Ibland blir det helt klart hur man ska göra, trots att det skapar olägenheter. Ibland ska man inte vänta till längre fram med att göra sådant som känns viktigt.
Så nu ska jag ta mig ut och skotta undan lite tung snö igen (det snöade här igår) så att jag kan ta mig ut med bilen.

Vad gör man om man möter en varg?

Jag var ute på en underbar LSD-tripp (long-slow-distance) i går. Gick runt Kyrkbyn före frukost. Gick och njöt av att de senaste dagarnas känsla av att jag är på väg upp på banan igen vad gäller maten. Stannade till utanför kyrkan, som så många gånger förr, med sinnesrobönen i mitt hjärta. Började gå tillbaka hemåt med orden: Länge leve Bitten (inte Bagar-Berta) ringande i huvudet när jag plötsligt får se ett stort djur ute på fältet, en lång bit bort. Stelnade till och tänkte: vad gör jag om jag möter en varg? för det var min första tanke när jag såg hur djuret rörde sig och såg ut, både vad gäller storlek, form och färg. För att inte skrämma upp mig själv så mycket funderade jag i stället på räv eller hund men varken färg eller storlek stämde. Djuret stod stilla under en lång stund och tittade mot mig. Jag fortsatte att gå, trots min rädsla, och det försvann först när jag kommit mycket närmare. Jag är rätt övertygad om att det var en varg och Anders tror mig, för han är övertygad om att han har sett en på samma ställe tidigare. I så fall är det mitt uppe i det område där jag gärna går på mina promenader.
Om jag möter en varg från Bittens flock så vet jag vad jag gör. Men om jag möter en varg från en annan flock vet jag inte riktigt. Jag har lärt mig från ett TV-program, av en man som rörde sig i björnarnas rike i Alaska, att man ska kissa på sig om man får möte med en björn för de tycks inte gilla lukten av människourin. Jag skulle nog göra mer än så om jag mötte en björn men känner mig lite lugnare när jag rör mig uppe i Nysjön med denna kunskap. Men hjälper det om jag får möte med en varg?