Livsnjutare på Mamas and Papas.........

som vi tror att det heter men jag blev osäker nu. Hur som helst gick vi dit för att boka bord till fredag kväll när de har BBQ-afton. Restaurangen ligger till höger när vi kommer upp från vår lägenhet på bygatan och Anders tyckte att det var dags att gå åt det hållet i kväll. Vi går alltid till vänster och äter antingen på Kallot´s, på Hen Chef eller på Stenbordet. Nu har vi bokat bord till fredag kl 19.00 men bestämde oss också för att äta dagens måltid där.Vi hade kunnat välja något svenskt men valde thai-mat och det var supergott. Personalen förstod nog varifrån vi kom så de satte på svensk dansbandsmusik och vi blev riktigt danssugna.

Resturangens katt åskådliggjorde precis hur vi har det på vår semester med olika poser.

Födelsedagsmiddag

Vi åt på Hen Chef i går kväll. Direkt från duschen in i paltkoma.

Långfrukost

För ovanlighetens skull blir vi hemma länge i lägenheten.

Till sällskap just i gryningen fick jag en fågelunge på lämpligt avstånd som ville matas. Tog mig sedan tid med ett skönt fotbad. Det är knappt att jag hinner med sådan lyx under semestern.

Någon timme senare åt vi frukost på uteplatsen i vår japanska trädgård i Thailand. Jag åt två kokta ägg med pumpakärnor till, Anders valde i stället smörgås med skinka till äggen. Vi fick sällskap av en ödla, som det inte var så lätt att komma nära. Men jag smög mig bakom moppen som om jag var på älgjakt.

Dags att fortsätta dagen.

Eftermiddagsvila

För varmt för balkongen så vi kurar inne en stund till. Jag började dagens aktiva del med en morgonpromenad till "grönsaksaffären". Skulle leta rödlök men hittade ingen sådan. Vinkade sedan av gänget i villan, som fortsatte mot Bankok, och sedan blev det frukost på uteplatsen. Jag njuter verkligen av att kunna sitta ute och äta.

Styrde sedan kosan mot apoteket för lite lindring för Anders brännskada och mina insektsbett. Anders behövde paus från solandet, så vi tog en utflyktsdag med moppe. Åkte till vår "gamla favoritstrand" Kata Noi för att kolla in området. Sedan vidare längs hela Kata beach till Karon beach. Gjorde några avstickare för att kolla bebyggelse, vilket är trevligt. Men det var skönt att komma därifrån, för det var så mycket bilar, moppar och människor.

På väg tillbaka hemåt tog vi en rast vid utsiktsplatsen, eftersom träsmaken började bli påtaglig. Där uppe har man en fin utsikt mot Kata och Karon.

Vi fortsatte sedan förbi "hemma-byn" och åkte mot sydspetsen av Phuket (Phrommthep Cape) men stannade vid Yanui Beach, där vi varit ett par gånger tidigare. Vi såg att La Moets båt Champagne låg där, så vi blev sugna på att se om Lotta var ute på tur. Vi har åkt med hennes bolag vid två tidigare tillfällen och har uppskattat deras utflykter och kunskap. Hon var inte med men väl två andra från företaget. Vi satt länge och njöt av en vattenmelonshake. Ja, faktiskt så länge att jag höll på att somna. Vi bestämde oss för att äta en lunch: kyckling med vitlök och peppar, och efter det piggnade jag till lite.

Styrkta av rasten tog vi oss vidare i backarna uppåt mot sydspetsen, där vi tittade ut över det underbara havet och båtarna utanför Nai Harn beach. Vi tog en annan väg hem och var sedan rätt nöjda med att komma hem till vår by.

Siestan börjar lida mot sitt slut. Vi går väl en tur efter bygatan till kvällen. Få se var och vad vi äter.

På väg mot andra kök

Vi räknar med att kunna sitta och njuta av god mat bl.a. på dessa restauranger om ett par dagar. Något att se fram emot.

Fortsatt matlagning/frist från snöskottning

Tack och lov så har det varit lugnt med snöskottning under några dagar. Så i stället har jag kunna fylla frysen med makaronlåda, köttfärssås och lasagne. Jag börjar få en ordentlig bas för spostlovsveckan i Björnrike.

Ost-skinkpaj

Förberedelserna för sportlovsveckan fortsätter. Idag blev det en långpanna med ost och skinkpaj. Anders har provsmakat.

"Hjärtegott"

Jag förbereder inför sportlovet i Björnrike. Idag har jag gräddat pannkakor. De verkar ha blivit "hjärtegoda". Tänk så det kan bli utan att man anstränger sig. Hoppas att barnbarnen kommer att gilla dem.

I Malung och Umeå samtidigt

Efter helg i Huddinge och några dagars jobb hemma har jag nu kommit till Malung. Dagen idag blir en förberedelse för morgondagen, som betyder begravning i familjen. Jag har ännu inte riktigt fattat att Moster dött. Men idag får jag ägna mig åt att förbereda mig för avskedstagandet av henne. Jag har planer på att gå en promenad för att plocka vitsippor och blåbärsris till våra handbuketter och sedan ska jag förbereda matpajer samt putsa fönster åt Pappa. Jag skulle vilja åka till Kvilselen för att plocka blommorna men vägen dit är nästan ofarbar. Förra helgen fick 8 bilar punktering på vägen dit efter att vägen sladdats och en massa krossgrus kommit fram. Jag har inte riktigt tid och lust med en sådan utmaning. Jag tar en promenad nu om en stund till Kvarndammen i stället. Där kan det finnas. Tänkt att jag lärde mig att simma där. Ca 13 grader i vattnet på sommaren. Torrsim 75 % av tiden och sedan en snabb tur ner i vattnet. Lovikavantar, mössa, tjock tröja för cykeltur hem med blå läppar. Det var andra tider än att åka till badhus. För att inte tala om att få bada i Thailand. Varmt och skönt. Det lär dröja innan jag får den upplevelsen igen, som det ser ut.
Jag har inte haft möjlighet att gå så långa promenader den senaste veckan men befinner mig ändå strax utanför Umeå på min fantasivandring. Jag gissar att jag kommer fram dit idag. Det blev aldrig av att jag besökte min systerdotter Jenny när hon bodde där men hon får väl visa mig runt nu. Jag har en förväntan att det är en fin stad. Det lär väl inte dröja så länge heller förrän jag möter herrarna Aschberg och Fylking, som är på väg åt andra hållet. De får ju in en massa pengar till prostatacancerforskningen så jag borde väl kanske hänga på mig ett plakat som uppmuntrar till att sötta bröstcancerforskningen. Men nej. Huvudsaken för mig är att jag bättrar på en kropp, som varit med om bröstcancerbehandling. Det får räcka för mig.

Nya grillpartyn

I går gjorde vi ett nytt besök i fäboden och grillade korv. Underbart vacker dag, strålande sol och knappt någon vind alls. Trevlig dag med Pappa, mina två systrar med respektive samt jag och Anders. Jag avslutade kvällen med tokskratt. Det är mycket som kan bli roligt när man är trött.
På vandringssidan tog jag mig en lång bit, drygt två mil, så det blir frukost hos Rakel och Stig i Boden idag. Det ser jag fram emot. Jag är lovad kaffe och laxsmörgås. Det låter toppen. Jag stannar nog kvar hos dem under dagen, för det är lovat grillning också där till middag. Eftersom jag traskar på i Norrland i fantasin men i verkligheten här hemma kan jag njuta av ljusa, soliga dagar trots att det är betydligt mörkare där uppe. Men jag tar ljuset med mig dit och snart lär de ha sådant i överflöd.
Det verkar mulet här idag, kan bli regn, men ska jag ta sig till Smygehuk på ett år så får jag traska vidare. Fördelen med att satsa på 10.000 steg/dag under 50 vekor, som jag gör genom Livslunken är ju att det inte handlar om någon punktinsats utan förhoppningsvis hinner bli till en nödvändig vana. Jag har ju varit flitig med att röra på mig tidigare men tappat det under de senaste åren, med tråkigt resultat (dålig kondition och flera kilos övervikt). Jag vill ändra på det nu. Därför går jag en sväng nu snart igen, när jag druckit mitt te. I tankarna kommer jag att sitta hos Rakel och njuta av en god frukost. Det blir fint.
Anders åker hem till Svärdsjö idag. Jag har ytterligare två dagars semester för att kunna fira Pappa, som blir 85 år på onsdag.

LSD-tripp

Jag har tagit en underbar LSD-tripp = Long Slow Distance. (Tack Bitten för det uttrycket). Snöyra men härligt att kunna gå en långpromenad mitt på dagen. Jag fick sällskap av en hund. Ingen riktig utan i min fanstasi. När jag var liten lekte jag ofta att jag hade en hund och det var alltid en söt Cocker Spaniel. Denna hund slog helt plötsligt följe med mig under promenaden. Man kan ju nästan tro att det var lite LSD inblandat i alla fall. Hur som helst; när jag är ute på promenad så här blir det många tankar som kommer och går. Och det var väldigt trevligt att få detta sällskap. Det var ingen trafikfarlig hund (som Jack hos Maleé) utan en som skuttade lungt vid min sida och gjorde promenaden extra glädjefylld. Den försvann när jag kom ut på "stora" vägen, för då fick jag fullt upp med att passa mig för bilar. Vägrenen var inte plogad så jag gick mest där bilarna hade kört.
Hade egentligen velat gå ännu längre men jag är i lite tidsnöd. Jag behöver in i duschen för att sedan ta mig in till stan. Jag och mina systrar ser fram emot en kväll i opernas tecken. Digital operavisning på Folkets Hus i Falun från The Metropolitan Opera, HD live, "Lucia di Lammermoor". Om precis en månad blir det "Madam Butterfly".
Både promenaden och operan ingår i projekt "Tillbaka till framtiden". Jag är bra på gång och fyller på energi både med bra mat, skön motion, kultur och social samvaro.
I går kväll lyckades jag se mitt första "Let´s dance"-program för säsongen. Jag blir så sugen på att dansa själv. Men om jag får upp flåset lite så kommer jag nog att orka. I kväll missar jag Melodifestivalen men jag lär nog få del av det senare.

Ut ur dimman

Jag börjar komma ut ur min omtöcknade tillvaro. Ganska så skönt. Jag skrev om den i morse men det försvann i en suck av datorn. Och lika bra var väl det. Ingen orkar väl höra om vilsenhet på grund av tidsomställning,....vaknat halv tre på morgonen och inte kunnat somna om..... somnat mitt i presidentinstallationen vid pass 18.15 ....osv. Men i morse lyckades jag lura mig själv när jag vaknade prick halv tre igen så jag somnade om en stund till. Det har jag inne på nu.
Tvätten är instoppad ren i skåpet igen, konståkningen pågår för fullt, Larz Kristerz jobbar på med sin platta (den måste jag köpa) och barnbarnen längtar efter att få åka till mig!!!!! Mina älskade äldre personer som jag möter i jobbet tycker att livet får en ljusare dimension när jag är tillbaka igen efter fyra veckors semester. Livet börjar återgå till det vanliga igen. Men det bästa av allt just nu är att Anders behöver en matlåda också i morgon. Han får makaronpudding i morgon. Jag har inte lagat någon mat under denna veckan utan bara satsat på redan förberedda i frysen. Toppen en sådan här vecka.
Jag behöver ingen matlåda i morgon. Jag har tagit ledigt för att kunna delta i en begravning i Örebro. Min andlige broder Hans dog under tiden som jag var i Thailand. Jag har varit tveksam länge till om jag skulle orka åka men nu känner jag att det kan fungera. Begravningar är viktiga för mig. Jag har ett behov av att få delta i denna ritual som blir en del av mitt sorgearbete, ett avslut av en jordisk relation. Hans och jag har haft möjlighet till många goda samtal vid möten bl.a. under två resor till Asissi. Fyra av mina nära andliga syskon har lämnat detta jordeliv under det senaste året. Jag saknar er: Max Mizzi, Ann-Kristin Wermén, Sven Pettersson och nu Hans Larsén. Den största smärtan är efter Ann-Kristin som jag följde så nära under det sista året av hennes liv. Det har tagit tid att sakna den påtagliga närvaron av henne. Det händer, men inte lika ofta, att jag kommer på mig med att vilja ringa till henne och dela viktiga saker med henne. Men nu får jag göra det på ett andligt plan. Men tårarna kommer fortfarande så fort jag saknar henne. Men så är ju livet: vågar jag gå nära andra människor och bygga kärleksfulla relationer så gör det ont när dessa brister. Den största smärtan för mig har varit de relationerna som avslutats utan avslut. Där den andra bara har slutat att höra av sig utan förklaring. Det blir, trots allt, en annan sorts smärta när en älskad människa dör. Men i mitt hjärta bär jag er alla med mig. Och jag förbereder mig nu för ett avsked av Hans. Han blev 86 år och jag tror att det var dags för honom att gå vidare.
Helgen bör bli lugn för Anders och mig. Vi behöver landa i vårt hem igen och ladda framåt.
Jag ser fram emot nästa helg när jag ska åka till Huddinge och fira min älskade sondotter Thea som fyller 6 år. Jag återkommer till detta.
"Tillbaka till framtiden": under två dagar har jag hoppat av bussen i Norslund och gått till jobbet. Heja, Brita. Och Sannas bok är inte dum för att påminna mig om vad jag har att göra: Åter till matplanen för att börja må bra igen!

Schemalagt avbrott......

står det när jag äntligen ska sätta mig ner och skriva. Och det var dumt att fortsätta, vilket jag gjorde. Har skrivit länge och sedan har jag tappat bort allt. Jag hinner inte skriva mer nu. Men jag kommer igen. Jag är lite som en radiostyrd bil eller som Cristoffer Berntssons (vet ej hur namnet stavas och kan inte ta reda på det just nu) gestalt i korta programmet på herrarnas konståkning i går.
Och jag fortsätter med älggryta i matlådan. Det fanns några sådana pytsar att ta till, som tur var.

Hemma igen

Inte nog med att vi har tagit klivet rakt in i ett berg med tvätt (bort med sand, sololja mm från våra kläder) och fel årstid för mig med mörker och kyla. Vi klev också rakt in i ett julpyntat hus igår kväll. Det kändes helt OK när vi åkte den 20 december men inte lika roligt när vi kom hem den 18 januari. Så här finns att göra. (Duk med tomtar på under berget med post, tidningar och reklam, adventsljusstakar i fönstren osv). Dessutom kommer jag, en bra tid framöver, att få brottas med att kroppen fortfarande släpar på thai-tid (kroppen är inställd på att sitta vid stranden nu i stället för att gruva sig för att gå ut och hämta in tidningen). Jag har svårt med tidsomställningar även mellan sommar- och vintertid.
Såg reklam om semlor! Känns fel för mig. Semlor äter man på fettisdagen (24 februari) och tiden däromkring. Lite trist att tiden mellan julen och fastan har blivit så kort. Men det är väl tur att vi är olika. Och det gäller väl att "mjölka" oss konsumenter så mycket som möjligt. Jag kontrar med lingonglögg, som man säkert kan njuta av ett bra tag framöver. Jag hoppas mest på en bukett med tulpaner i stället på bordet när tomtarna kommer bort. Skulle gärna ha lite vår ute men får nog vänta.
Så det blir väl bara att gå ut i kolsvarta mörkret, passa mig för isfläckar och hämta tidningen för att se om något viktigt hänt här hemma. Jag skulle gärna hellre strosa barfota i sanden på t.ex. Nai Harn, men det kommer att bli helt OK också detta. Jag satsar på lite älggryta till lunch så att jag känner mig riktigt hemma.

Fortsättning på historien

Vi hade verkligen en toppenkväll på "Pak bong hern fa", kasta maten-restaurangen i Chalong. Jag återkommer med fler trevliga bilder därifrån när jag hunnit plöja mig igenom högen med smutstvätt så jag kommer åt mina semesterbilder från Thailand. Vill du läsa om restaurangen kan du gå in på Maleés blogg och inlägget från den 17 december 2008 eller Åsas blogg och hennes inlägg från 10 januari 2009.
Och vill du höra fortsättningen på historien, som orsakade Minster Win en sådan min, rekommenderar jag varmt en vistelse på Maleé Garden. Jag är övertygade om att Maleé och Ging drar denna historia än en gång. Och jag kan också varmt rekommendera restaurangen, där Mister Win och hans fru inte bara serverade underbart god mat, bl.a. den kastade rätten med Morning glory, utan också var trevligt sällskap vid bordet.

Utbjudna av "Apple" och "V"

I går blev vi utbjudna av "vår dotter" "Apple" och hennes man "V" (hon heter Atika och han Taweechai men kallas så här). Apple arbetar i restaurangen på hotellet där vi bodde tidigare år, Sawasdee Village, (verkligen ett kanonställe) och V arbetar i restaurangen på ett hotell vid rondellen i Karon, som jag inte kommer ihåg vad det heter. De arbetar mycket men har tydligen ledigt fredagar tillsammans. De hämtade oss med bil och tog oss till en underbar restaurang vid havet, Kan Eang 2. Där åt vi bl.a. Tom Yam Goong, (länken ett förslag på recept) som var "not so spicy" enlig V som tycker om den väldigt kryddstark (osäker på stavningen men vad gör det?) . Apple beställde in flera små rätter som vi delade på. Riktigt gott.
Vi satt på kanten ner mot havet och åt men såg inte mycket av det då det var mörkt. "Havet kommer upp" sa V men på ett väldigt lugnt sätt så vi förstod att det var "flod" på gång. (Vi har hört det uttrycket förut en gång men då gällde det thailändares uttryck i samband med tsunamin.) Utanför fiskades med nät och ficklampa, så jag funderade på att hjälpa till med min pannlampa. Apple kommer att sakna oss. Problemet är att hon inte har någon dator men jag har lovat att skriva till henne. I går kunde hon visa oss var hon bor eftersom vi körde förbi infarten dit. När jag visar henne en karta och frågar ser hon helt oförstående ut.

Om Anders och jag blir onödigt rika, vilket vi hoppas att vi blir, kommer vi att ta med våra barn och barnbarn hit till vårt andra hemland. Blir det pengar över så skickar vi biljetter till Apple och V (uttalas ung oui) så att de kan komma och hälsa på oss i Sverige. Men då måste det bli en väldigt varm sommar. Apple är frusen till max. Hon är bekymrad över kylan i Thailand just nu. För oss är den mera bekant som svensk sommar. Och då pratar vi kvällar och mor´nar. Dagarna är varma så det räcker och på natten är inte vi ute.