Härlig midsommar

En underbar midsommarflicka.

Malungsdräkt sydd av min farmor.

Två mysiga killar i sommarkvällen.

Efter nästan två veckor med mina underbara barnbarn går nog luften ur mig. Men bara tillfälligt, hoppas jag. Jag hämtar andan, tvättar sängkläder och låter axlarna falla ner till fotknölarna. Sedan tar jag nya tag.

Vi har övernattat som ansjovisar i en burk under helgen. Min första man T har tillbringat stor del av helgen tillsammans med oss. Det har också vår son J och hans familj gjort. Vi har ätit gott, hållit värmen inomhus stor del av helgen. Spelat kort på kvällarna (Hollywood) och av någon underlig anledning har jag legat nästan på topp under stor del av helgens spel.

På midsommaraftonen tog vi en tur till Svärdsjö gammelgård. Traditionellt firande med massor av männisor i sockendräkt. Vem som helst kan bli imponerad av att folket i bygden ställer upp så helhjärtat på att behålla traditionerna vid liv.

Nu är det tre veckors arbete som gäller innan jag tar ytterligare en veckas ledighet.

Kort besök hemma

Efter en intensiv helg i Stockholm med familjeaktiviteter är jag hemma för några timmars arbete. I morse var det bara två grader ute men jag har ändå bestämt mig i kväll för att plantera de blommor jag köpt i krukor och satt ut. Nu får det vara slut på kylan, tycker jag. Jag har också ägnat några minuter åt en av de svåraste uppgifter jag vet: att packa! Ibland tycker jag inte att jag gör något annat. Jag åker ner till Huddinge i morgon igen efter dagens arbete. Har 1,5 veckas semester. Tänker mig att delta i Lucas´skolavslutning på onsdag och tänker mig sedan ett besök på Junibacken med alla tre barnbarnen. Få se hur det går. Jag är inte bekymrad över de två äldsta men Oliver, 19 månader gammal, kan bli en utmaning. Men vem har sagt att livet inte skulle bestå av utmaningar. Torsdag morgon åker Lucas, Thea och jag mot Malung och vistelse i fäboden där. Om vädret inte blir för kallt. Jag har laddat med ljudböcker idag och hoppas att resan genom det ska bli lite lättare. Det tar på att vara liten och åka bil i 5,5 timmar.
Vi har lite att pyssla med här hemma i Svärdsjö så vi åker nog hit i början av nästa vecka.

Mina promenader har inte varit så långa den senaste tiden. Jag har inte hunnit med någon milpromenad varje dag. Men är inte ett dugg bekymrad för det. Jag gör vad jag kan utifrån hur livet ser ut för övrigt. Jag har ändå tagit mig ner till Hudiksvall. Där tänker jag mig ett stopp. Den staden har betytt väldigt mycket för mig och jag önskar jag vore stadd i kassa så att jag kunde kosta på mig en intensivvecka hos Bitten igen för en ny kick i tillvaron. Men det kanske kommer genom att jag får andas in miljön där. Jag tar mig en sväng in mot Näsviken och de underbara Dellensjöarna nu och sedan fortsätter jag mot Bollnäs, där Åsa bor. Tänk att jag har kommit så långt redan.

Underbar helg

Vilken kanonhelg jag har haft! Både lördag och söndag morgon har jag kunnat gå runt Svärdsjön. En sträcka på 12 km. Det har varit så vackert att det nästan har gjort ont i mig. Precis spegelblank vattenyta på sjön, som har gått upp under veckan. Och jag fick njuta av lommens rop över sjön båda dagarna. Det ger mig också rysningar. Har också hört den första lärkan plus njutit av storspoven, tofsvipan och tranan. Alla dessa fåglar är favoriter till mig. Kanske beror det på att de kommer tillbaka med livet till vår frusna värld. Igår kunde jag också ta den första cykelturen tunt sjön, samma sträcka. Jag kände mig stark och glad och det var underbart. För drygt fyra år sedan var jag i fin form och tränade för tjejmilen. Sedan kom jag in i cancerbehandlingar, vilket gjorde mig svag. För tre år sedan orkade jag inte cykla. Benen skakade på mig när jag försökte och det var en ganska otäck upplevelse. Efter ett par hundra meter behövde jag vända och ge upp. För två år sedan kämpade jag mig runt sjön men var helt slut efteråt. Förra året gick det lite bättre och jag cyklade faktiskt mellan jobbet och hemma vid tre tillfällen (27 km). Men nu har jag börjat bygga upp en bättre styrka så nu orkade jag cykla på högre växlar än förra året. Det gläder mig. Jag längtar efter att komma tillbaka till lite bättre kondition.

Anders och jag har gjort en härlig utflykt till Nysjön idag. (vår fäbod 2,5 mil hemifrån) Det värsta med att åka dit är att jag inte vill åka därifrån igen. Och särskilt inte den här tiden på året då det är lungt och skönt där uppe. Isen hade släppt sitt grepp över sjön igår och det var i stort sett bara isflak kvar på en del ställen, några flytande i vattnet, andra kvar vid land. Vi hade en enkel lunch samt fika med oss och njöt i solen.

Min fantasiresa genom Livslunken fortsätter. Jag har redan kommit ca halvvägs mellan Skellefteå och Robertsfors enligt deras karta och känner mig djupt imponerad över hur bra det går för mig att knalla och gå. Jag har nu vandrat lite drygt tre veckor och gått långt varje dag. Det gör att jag kommer framåt. Och blir allt piggare och gladare. Inte illa.

Skön morgonpromenad igen

Likadan tur idag. Nu hade vattnet på Svärdsjön gått upp lite mer så jag såg fler svanar. Tack och lov var skoteråkarna och fiskaren, som jag såg igår, inte ute idag. Isen är helt grå så jag skulle inte ge mig ut på den. Jag såg också de första tofsviporna. Underbart.
Men nu är jag ordentligt stum i mina ben. Få se hur ont jag har i morgon.
Jag känner mig fruktansvärt tveksam till angivelsen 245 mil mellan Haparanda och Smygehuk. Jag har varit in på Eniro och kollat och det verkar inte stämma alls. Det är klart: om jag ska börja gå runt och hälsa på mina bekanta så kanske jag kommer upp i den summan. Hur som helst. Trakterna runt Haparanda är helt obekanta för mig men nu har jag tagit fram kartboken och tänker följa med mig själv på min fantasipromenad. Jag återkommer med det lite senare.

Snö, mera snö och ljuvliga barnbarn

Jag har haft intensiva dagar under vecka 9 med mina barnbarn och deras föräldrar. Nu känns det som om jag skulle vilja ha ett par dagar ledigt för:
att snabbt få undan tvättberget med lakan (barnen hade vattkoppor när de kom så det känns skönt att tvätta igenom rubbet),
få ta rätt på pulkor som ligger utspridda på tomten (fast egentligen kan de få ligga kvar så jag blir påmind om hur roligt vi har haft det)
hinna bläddra igenom tidningar som kommit
slappa med något korsord
ta rätt på snön som kommit sedan jag kom hem igår
hämta andan och bara vara..................
Men: jag ska till Avesta idag i jobbet för möte med två patienter, vars vardag påverkas av synnedsättning. Dessutom hade vi fått in många remisser under förra veckan så jag har en hel del att göra med att fånga upp hur vi bäst kan ta hand om dessa människor.
Så mina andra önskemål får väl anstå till senare.
Men min stödstrumpa för armen måste på nu för jag behöver ta ett tag med snön. Anders övernattar i stan så jag har inte så mycket att välja på.
JAG LÄNGTAR EFTER VÅRSOL!

LSD-tripp

Jag har tagit en underbar LSD-tripp = Long Slow Distance. (Tack Bitten för det uttrycket). Snöyra men härligt att kunna gå en långpromenad mitt på dagen. Jag fick sällskap av en hund. Ingen riktig utan i min fanstasi. När jag var liten lekte jag ofta att jag hade en hund och det var alltid en söt Cocker Spaniel. Denna hund slog helt plötsligt följe med mig under promenaden. Man kan ju nästan tro att det var lite LSD inblandat i alla fall. Hur som helst; när jag är ute på promenad så här blir det många tankar som kommer och går. Och det var väldigt trevligt att få detta sällskap. Det var ingen trafikfarlig hund (som Jack hos Maleé) utan en som skuttade lungt vid min sida och gjorde promenaden extra glädjefylld. Den försvann när jag kom ut på "stora" vägen, för då fick jag fullt upp med att passa mig för bilar. Vägrenen var inte plogad så jag gick mest där bilarna hade kört.
Hade egentligen velat gå ännu längre men jag är i lite tidsnöd. Jag behöver in i duschen för att sedan ta mig in till stan. Jag och mina systrar ser fram emot en kväll i opernas tecken. Digital operavisning på Folkets Hus i Falun från The Metropolitan Opera, HD live, "Lucia di Lammermoor". Om precis en månad blir det "Madam Butterfly".
Både promenaden och operan ingår i projekt "Tillbaka till framtiden". Jag är bra på gång och fyller på energi både med bra mat, skön motion, kultur och social samvaro.
I går kväll lyckades jag se mitt första "Let´s dance"-program för säsongen. Jag blir så sugen på att dansa själv. Men om jag får upp flåset lite så kommer jag nog att orka. I kväll missar jag Melodifestivalen men jag lär nog få del av det senare.

Ändrad yttre miljö

Tänkte ta mig till affären och handla lite god mat till kvällen. Men jag struntar i det. Vi får klara oss med det vi har i frysen. För en vecka sedan såg jag palmer och sol när jag tittade ut genom fönstret. Nu ser jag knappt grannens hus genom köksfönstret.

Sällskap på bussen

Tack och lov för biblioteket i Svärdsjö. De måste ha fullt upp med mig. Just nu har jag som sällskap på bussen: "Sannas matbok: för den självläkande människan". Jag väntar på ytterligare en bok: "Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra". Susanna Ehdin och Nisse Simonsson, två oerhört kloka människor enligt mig. Det finns fler. Jag återkommer med det.
Nu: på med ytterkläder och reflexer, ut med "dramaten" och passa mig för tunga lastbilstransporter med timmer. "Mot Sherwoodskogen" eller rättare sagt: mot Syncentralen och det enligt mig viktiga arbetet att finnas till för äldre personer med synnedsättning i Dalarna som kurator.
Jag återkommer med alla de uppgifterna som försvann när datorn ballade ur här tidigare på morgonen. Sådant kan man få psykbryt av. Sitter och skriver länge och så försvinner allt! Precis allt.