Än så är det långt till vår.......

Det räcker nu för mig. För länge sedan egentligen. I går när jag skulle hämta tidningen var snöfallet ymnigt. Jag vägrade att skotta. Och just nu är det minus 14,4 grader utanför mitt köksfönster. Jag hade funeringar i helgen på att hänga ut tvättade handdukar (det doftar ju så underbart gott av dem sedan) men det kändes som om det var lite för djup snö fortfarande att ta sig till torkvindan. Jag längtar efter att sitta ute och äta frukost men det är inte läge för detta än. Men ljuset är tillbaka, tack och lov. Det får gärna dröja väldigt länge innan jag går i mörker till och från jobbet.
Röda mulen börjar bli något mattare. Förkylningen är något bättre. Anders blev så sen hem från jobb igår så vi hann inte titta på sista dvd:n av filmen. Få se om vi gör det i kväll. Jag såg i stället på Lill-Babs i programmet "Charterhjältar". Vilken underbar människa hon är. Still going strong. Jag hoppas att jag är lika pigg när jag passerat de sjuttio.