Vad gör man om man möter en varg?

Jag var ute på en underbar LSD-tripp (long-slow-distance) i går. Gick runt Kyrkbyn före frukost. Gick och njöt av att de senaste dagarnas känsla av att jag är på väg upp på banan igen vad gäller maten. Stannade till utanför kyrkan, som så många gånger förr, med sinnesrobönen i mitt hjärta. Började gå tillbaka hemåt med orden: Länge leve Bitten (inte Bagar-Berta) ringande i huvudet när jag plötsligt får se ett stort djur ute på fältet, en lång bit bort. Stelnade till och tänkte: vad gör jag om jag möter en varg? för det var min första tanke när jag såg hur djuret rörde sig och såg ut, både vad gäller storlek, form och färg. För att inte skrämma upp mig själv så mycket funderade jag i stället på räv eller hund men varken färg eller storlek stämde. Djuret stod stilla under en lång stund och tittade mot mig. Jag fortsatte att gå, trots min rädsla, och det försvann först när jag kommit mycket närmare. Jag är rätt övertygad om att det var en varg och Anders tror mig, för han är övertygad om att han har sett en på samma ställe tidigare. I så fall är det mitt uppe i det område där jag gärna går på mina promenader.
Om jag möter en varg från Bittens flock så vet jag vad jag gör. Men om jag möter en varg från en annan flock vet jag inte riktigt. Jag har lärt mig från ett TV-program, av en man som rörde sig i björnarnas rike i Alaska, att man ska kissa på sig om man får möte med en björn för de tycks inte gilla lukten av människourin. Jag skulle nog göra mer än så om jag mötte en björn men känner mig lite lugnare när jag rör mig uppe i Nysjön med denna kunskap. Men hjälper det om jag får möte med en varg?