Med sorg i hjärtat räknade jag till 42 tranor i två plogar tätt inpå varandra. Nu ger de sig iväg!!! Det skulle också jag vilja göra. Mörkret lägger sig som en blöt filt över mig. Tur att jag har min ljuslampa. Annars skulle jag gå under. Inte heller kan jag se fram emot en resa till Thailand över jul/nyår som jag gjort de senaste tre åren. Men Anders är på G med ett nytt arbete så jag håller tummarna. Om jag längtar efter att få åka iväg så gör han det i kubik. Han förstår inte hur han ska kunna stå ut i Sverige under en hel vinter. Men det blev ingen vinst på travet denna gång heller så för tillfället blir det inte möjlighet att boka en flygbiljett till vårt älskade andra hemland. Men Britt-Marie: (Malée): vi kommer ner till er så fort vi har råd- Bara så du vet. Om inte du har plats så vet jag att du hjälper oss att hitta nåt annat när det blir möjligt.
Häng på tranorna! Kram!
SvaraRadera