Inte illa pinkat av en trähäst!

8,22 mil på min första vecka. Inte illa pinkat, tycker jag. Jag har ju dessutom arbetat och haft en massa annat att sköta. Varken TV-bolag eller Lotto är sugna på att sponsra mig så att jag har råd att knalla och gå hela tiden. Och varför skulle jag egentligen göra det? Det gäller ju att njuta av färden och att inte gå på sig några skador. Min ambition är inte att komma ner till Smygehuk så snart som möjligt. I stället är jag sugen på att komma i form igen efter de senaste årens down-upplevelser. Och jag kan bara konstatera efter dessa få dagars uppryckning att jag känner mig redan lite piggare och lättare. Jag längtar också efter mina gamla kläder, som sitter i garderoben och väntar på mig. Jag har ännu inte gett upp hoppet om att kunna använda dem igen. Jag skulle gärna slänga min ständiga följeslagare de senaste åren, min bruna, utnötta kjol, på en brasa. Vi får se om den åker till Valborg. Ingen skulle bli gladare än jag.
Om jag har förstått kartan på Eniro rätt befinner jag mig nu någonstans mellan Töre och Roneå på min fantasiresa genom Sverige. Jag har förstått att jag är i Norrbottens län och att jag ska hålla utkik efter lavskrikan och åkerbär.
Nu är jag ledig ett par dagar och har åkt till mitt föräldrahem i Malung. Jag räknar med att kunna vara ute lite mer under dessa lediga dagar, så det är väl inte så långt borta att jag kommer fram till Boden och Rakel. Jag ser fram emot det besöket.
Jag har varit på en fin begravning för min kusin. Det innebar att jag fick träffa flera av mina kusiner (vi var sex stycken närvarande av numera nio). Det är bara att hoppas att vi ses i något annat sammanhang än på begravning framöver. Jag ser fram emot nästa kusinträff. Vi brukar ha så trevligt när vi träffas. Vi började begravningsgudstjänsten med att sjunga "Den blomstertid nu kommer". Det var första gången i ett sådant sammanhang men passade bra. En gammal skolfröken hade gjort sina terminer och gick mot ett evigt sommarlov.
Nu har det ljusnat ute och jag har druckit mitt te. Nu är det dags för en skön morgonpromenad i min barndomsby och sedan ska jag njuta av en riktigt god frukost.