fredag 18 februari 2011

"I dag tror jag att det blir mulet"







säger jag till Anders när jag lyckats väcka honom med ett "skrammel" vid halv-sjutiden. Han somnar om och jag går "stora byrundan". Inser ganska snart att jag får sällskap av den uppåtgående solen och dagen blir nog lika solig och het, som de senaste dagarna har varit. Ganska omgående får jag ett tryck över bröstet och tårarna börjar rinna. Hur ska jag kunna lämna detta?
Jag går förbi fina villor och ett och annat plåtskjul, som fungerar som bostad åt många. Jag ser härliga salladsodlingar, där det som såddes när jag kom redan är moget för skörd. Jag njuter av fågelkvitter, en och annan tupp, känner doften från blommor, t.ex. magnolia, en favorit. Jag ser en familj, som står vid vägkanten och väntar med mat och när jag stannar till en stund ser jag hur de ger den till de två munkarna, som jag mött så många gånger på mina morgonpromenader. Hundar, boxare på joggingtur, turister i samma aktivitet, folk på väg till arbetet: ett myller som inte tar slut förrän jag gått och lagt mig på kvällen.
Men det är klart att jag kan lämna detta. Jag behåller allt i mitt hjärta och tar det med in i det liv som jag lever med min storfamilj hemma och som jag längtar efter.
Men jag undrar hur det ser ut hemma? Skulle önska att vintern vore slut snart och att det blev vår!

4 kommentarer:

  1. Oroa dig inte Brita, våren kommer tidigt i år... Det brukar bli jättevamt och vackert när jag kommer hem och jag kommer redan 1 april ;-)

    SvaraRadera
  2. Oj vad jag känner igen mig! Så kände jag det sist när jag skulle åka hem. Men nu är jag nästan tillbaka igen.........Hoppas på en riktigt fin vår i Sverige - för dig och för mig!

    SvaraRadera
  3. En sak är säker efter regn kommer solsken. Efter en vinter följer det en VÅR. Det vi gömmer i själ och hjärta finns alltid kvar. Jag är djupt tacksam över mina reseminnen de finns lagrade som en "film" som jag kan starta när helst jag vill. Vi är privilegierade, som har filmer att starta. Kram Ethel

    SvaraRadera
  4. Tiden rinner iväg, och hur otroligt det än kan te sig så står våren för dörren. Den kommer till oss i år igen, som alltid, med snödropp, sol, nya djur och värme. Håll ut, kram

    SvaraRadera