Vandrat runt i sanden!!!!

Vi började vår vistelse här på Nai Harn beach, vår tidigare favoritstrand, men tog oss snabbt därifrån på grund av att det var så mycket folk där. Det blev bara ett besök. Men nu längtade jag mig tillbaka för jag ville gå i silkeslen sand innan vi åker hem. Vi har njutit i kubik på nya stränder tack vare att vi har kunnat sitta i skuggan under träd och har gjort det resten av tiden på "hemliga stranden" och på Ao Sane. Men där har varit svårare att gå på grund av grövre sand, koraller men framför allt krossat glas. Jag är förtvivlad över allt glas på stränderna. Hur kan människor skräpa ner vattnet så mycket?
Min nattsömn har varit bedrövlig i natt på grund av myggbett så jag har varit vaken sedan halv tre, uppe sedan halv fyra, och vi bestämde därför att göra en kortdag på stranden. Så vi tog i stort sett inget med oss utan åkte till Nai Harn bara för att gå och njuta av sanden. Och det var ljuvligt. Så jag gissar att vi avrundar vår vistelse där. Nu var det betydligt färre människor så det fanns space!
Efter ett lunchbesök hos grannen, som öppnat sin nudelrestaurang igen, tog vi en tur på MC:n till Kata beach men denna gång åkte vi via Orkidé-farmen. Vi träffade vår "dotter" Apple, som nu har fått hem sin son Soda, 16 månader, tillsammans med sin Mamma, för att vi ska få träffa honom på fredag. Det blir spännande. När han var två månader tvingades hon lämna honom till sin Mamma, som bor 4,5 timmars bilväg bort för att börja arbeta igen. Lite annat än hemma. Men hon är å andra sidan inte van att ha honom hemma utan kan sova till elva på förmiddagarna (hon arbetar mellan kl 14.00 och 23.oo). Nu väcks hon klockan sju, och det tröttar.
Besöket på Kata var tröttande. 35 grader varmt när vi kom hem och solen stekte på ordentligt. Nu njuter vi ute på balkongen när solen gått ner och termometern börjar krypa ner till 30-strecket.
Men en stor oro: hur ska vi klara av att komma hem till snö och kyla igen? Fyra veckors sommar och sedan in i kylan igen,