"Prinsessan" Thea fyller 6 år på måndag, kyndelsmässodagen. Farmor Brita åker till henne i Huddinge i morgon efter jobbet. Jag ser fram emot att få kramas med henne och hennes två bröder Lucas och Oliver hela helgen. Om hon hade varit här i Svärdsjö nu hade hon säkert sett lika glad ut i pulkabacken som hon gjorde i oktober, när hon hälsade på mig.
Jag var på Operan och såg baletten Svansjön i maj förra året. Hon hade så gärna velat följa med mig men jag gjorde klart för henne att man måste kunna sitta still i tre timmar för att se den föreställningen. Förmodligen sa jag att hon kanske kunde klara det när hon blir nio år för jag vet inte hur många gånger hon har sagt att hon ska få följa mig när hon blir nio. Men jag upptäckte när jag kom dit att akterna endast är ca 30 minuter långa. Sedan blir det paus. Så nu får hon följa med farmor när hon är sex! Det blir min födelsedagspresent till henne. Om du som läser detta träffar henne innan hon fått biljetten: tala inte om det för henne. Det ska bli spännande att se hur hon tar det.
Kultur är viktigt, både för stora och för små, så nu har jag köpt biljetter så att hon och jag ska kunna gå på föreställningen den 14 mars. Jag valde en dag med en föreställning som börjar klockan 18.00 i stället för 19.30 (3 timmar 15 minuter lång föreställning). Då visste jag inte att det är final på Melodifestivalen den kvällen. Jag hoppas att hon inte blir ledsen på mig för det. Jag har inte heller någon aning om hon är för liten för denna typ av föreställning. Men: so what! Det kommer i alla fall att bli något som hon kommer ihåg när hon blir stor.
På 1950-talet fick jag följa med min moster till Stockholm, bo på hotell och äta frukost på säng (hade inte ens tänkt tanken att det kunde gå) och sedan gå på Oscarsteatern och se "My fair lady" med Ulla Sallert och Jarl Kulle. Jag glömmer det aldrig. Visserligen var det andra tider men jag tror att sådana här upplevelser blir kvar resten av livet.
Jag har tagit med mig storebror Lucas på Intiman på två olika föreställningar av Pettson och Findus och Thea på samma teater men då med Pelle Svanslös. Thea har gjort fullständigt klart för mig att det var toppen och att hon aldrig tänker gå på teater med någon annan än mig. Turligt nog kommer detta säkert att ändras så småningom men det är ett underbart sätt att bjuda sina barnbarn på upplevelser. Sådant som föräldrarna inte hinner med och som blir ovärderliga minnen längre fram.
När min son Jonas var 13 år tog jag med honom till Oscarsteatern för att se "Fantomen på operan". Han protesterade först och ville inte åka med för han ville inte se någon opera. Men jag förklarde att det var en teater med mycket musik, uppmuntrade honom att komma med för att sedan kunna välja bort denna typ av underhållning framöver om det inte var OK för honom. Han följde med och det blev en höjdarupplevelse. Innan vi hade kommit ut från teatern bad han om att få se den en gång till, vilket tyvärr inte blev genomfört. Men vi såg den sedan på bio och han njuter nu av den på dvd. Jag har en dröm om att ta honom med till London och se den där. Få se om jag kan göra något åt den drömmen.
Hur som helst så har jag lärt mig att kultur i olika former kan sätta guldkant på tillvaron, så jag hoppas kunna fortsätta med sådana inslag i livet tillsammans med min familj.
Jag ser fram emot föreställningen. Och om man inte har möjlighet att se den i Stockholm live så vet jag att man åtminstone kan se den någon gång i maj, tror det är den 15, på Folkets Hus i Falun via en länk. Njut av bilderna från april 2008.
Jag lever...
10 år sedan